For de av dere som anvender köket i teltet er kansje denne av interesse?
http://rapporter.ffi.no/rapporter/97/04713.pdf
dsk
http://rapporter.ffi.no/rapporter/97/04713.pdf
dsk
Kök i telt
- Trådstartare dsk
- Start datum
Lästips
ANNONS
Stabil sikt för skarpa naturupplevelser – Nikons nya kikare lyfter blicken
STABILIZED S ger stadig bild i varje ögonblick. Skarp optik, låg vikt och lång batteritid gör dig redo att se mer.
Ett gammalt test till
Här är ett gammalt test från 1978. Intressant är att Optimus SVEA klarade sig lika bra som Primus propanbrännare. Och att dessa var bäst.
http://www.bushwalking.org.au/FAQ/FAQ_Monoxide.htm
Appropå det norska testet så uppmärksammades Coleman på 80- eller 90-talet för att nästan kolmonoxidförgiftat en av Klättermusens grundare.
/Tommy
Här är ett gammalt test från 1978. Intressant är att Optimus SVEA klarade sig lika bra som Primus propanbrännare. Och att dessa var bäst.
http://www.bushwalking.org.au/FAQ/FAQ_Monoxide.htm
Appropå det norska testet så uppmärksammades Coleman på 80- eller 90-talet för att nästan kolmonoxidförgiftat en av Klättermusens grundare.
/Tommy
Hej Magnus! Så här har jag fått lära mig:
Produktion av kolmonoxid är inte beroende av vilket bränsle som används. Man kan få dödliga komonoxidnivåer med både spritkök och gaskök, men också med öppen eld/glöd i dåligt ventilerade utrymmen.
För friluftsköken i testet gäller att kolmonoxidnivåerna ökade till farliga nivåer när man lagade mat på dem (smälte snö). Samtliga brännare utom Colemanbrännaren var dock mindre farliga när man endast lät brännaren gå utan att ställa en kastrull ovanpå. Colemanbrännaren producerade dock farliga mängder även när den bara "gick", och på låg effekt.
Själv smälter jag snö i absiden på tältet och säkerställer alltid att absiden är öppen nere vid marken och även har minst två öppningar (ventil+dörr) högre upp. På så sätt blir det bra genomblås runt köket. Jag tar den högre bränsleförbrukningen med ro ..
.//Johan
Hej Magnus! Så här har jag fått lära mig:
Produktion av kolmonoxid är inte beroende av vilket bränsle som används. Man kan få dödliga komonoxidnivåer med både spritkök och gaskök, men också med öppen eld/glöd i dåligt ventilerade utrymmen.
För friluftsköken i testet gäller att kolmonoxidnivåerna ökade till farliga nivåer när man lagade mat på dem (smälte snö). Samtliga brännare utom Colemanbrännaren var dock mindre farliga när man endast lät brännaren gå utan att ställa en kastrull ovanpå. Colemanbrännaren producerade dock farliga mängder även när den bara "gick", och på låg effekt.
Själv smälter jag snö i absiden på tältet och säkerställer alltid att absiden är öppen nere vid marken och även har minst två öppningar (ventil+dörr) högre upp. På så sätt blir det bra genomblås runt köket. Jag tar den högre bränsleförbrukningen med ro ..
//Johan
Jag är inte säker på att jag håller med om att kolmonoxidutsläppen är desamma obeoende av bränsle. Olika bränslen har olika lätt för att brinna och sämre förbänning innebär mer kolmonoxid. Detta visar sig också i det du skriver att det blir mer kolmonoxid då det står kastrull på köken. Det blir mer att värma upp och inte samma temp i lågan vilket innebär sämre förbränning.
Gas , som är en mycket kort kolkedje, brinner lättare än längre kolkedjor som bensin som i sin tur brinner bättre än ännu längre kolkedjor (diesel).
I sammanhanget kan det även vara spännande att diskutera utsläpp av koldioxid. Koldioxid bildas i samband med all förbränning och är i stort oberoende av hur god förbränningen är. Det är andelen kol som är spännande och längre kolkedja (enligt resonemang i första stycket) innebär mer kol i förhållande till andelen väte (som kolkedjan består av förutom kol). Gas ger alltså mindre koldioxid i förhållande till brunnen mängd bränsle jämfört med bensin och diesel. För bensin och diesel är kedjorna så långa att det i princip inte är någon skillnad.
Nu skrev jag kanske lite otydligt, men jag har inte skrivit att utsläpp av kolmonoxid är desamma oberoende av bränsle. Som du ser så hänvisar jag till att olika kök ger olika utsläpp i det norska testet.
För att förtydliga mig än mer: kolmonoxid bildas vid all förbränning där det finns kolväten.
Det finns alltså inga friluftskök som inte ger kolmonoxid när de används. Halter kan dock variera, men man bör alltid utgå från att det är skadliga halter som kan genereras tycker jag, och har därför alltid adekvat ventilation när jag använder friluftskök i absiden.
Häls,
//J
Detta stämmer inte helt. Diesel innehåller relativt sett mera kol per volym och vikt och blir därför energitätare.
Sedan tror jag att en dieselmotor ofta har bättre verkningsgrad dvs kemiska energiinnehållet går ut i hjulen bättre än på en bensinmotor.
Hur som helst så släpper en dieselmotor ut mindre CO2 per kilometer. Miljöeffekten kan dessutom på många bildieselmotorer minskas genom att man tankar Rapsmethylester. Nackdelen är partiklarna.
Vid fullständig förbränning bildas koldioxid och vatten. Vid ofullständig förbränning bildas inte lika mycket koldioxid utan en del oförbrända kolväten går ut i luften och dessa har större växthuseffekt än koldioxid, kolmonooxid har också växthuseffekt men jag minns inte hur stor.
Thure
Om att brännt barn flyr....
Själv har jag bara varit med och eldat tält en gång på hösten. Den turen slutade som tälttur där...
I det militär har jag givetvis varit med om tältbränder. Det går fortare än ni anar.... IMHO brinner civila tält minst lika fort.
Min köksplats förblir utanför tältet. Ni får ha er var ni vill men håll era tält 10m från mitt!
//J
Själv har jag bara varit med och eldat tält en gång på hösten. Den turen slutade som tälttur där...
I det militär har jag givetvis varit med om tältbränder. Det går fortare än ni anar.... IMHO brinner civila tält minst lika fort.
Min köksplats förblir utanför tältet. Ni får ha er var ni vill men håll era tält 10m från mitt!
//J
Kolmonooxid från kök i tält
Hejsan tälteldare !
För några år sedan bestämde jag mig för att verkligen ta reda på två saker.
1/ Slocknar ett stearinljus innan syrgashalten blir så låg att man tuppar av.
2/ Går det att få farligt höga kolmonooxidhalter i ett tält när man lagar mat.
Den första frågan var tämligen lätt att reda ut. Efter samtal med ett antal kunniga brandtekniker på Räddningsverket stod det helt klart att lågan slocknade före människan vid syrebrist. Dock förutsatt att man är vaken och uppmärksammar att lågan har slocknat. Kan vara bra att veta om man bygger snöbivack på vintern.
Den andra frågan var lite mer krävande att reda ut.
Utrustad med kolmonoxidmätare, ett tält och ett kök genomförde jag experimentet på vintern uppe i fjällen i trakten av Riksgränsen.
Tältet grävdes ned så att det var tätt runt nederkant. Tilluftsventilerna stängdes.
Köket, ett Trangia Arctic drevs på förgasad fotogen.
Kolmonooxidmätaren var inställd på att larma vid nivågränsvärdet på 35 ppm och hygieniska gränsvärdet på 100 ppm.
Utanför stod min kompisar redo att slita ut mig och ventilera mig om det skulle gå åt pepparn.
Sen satt jag och smälte snö och is för glatta livet.
Vad blev då resultatet? Jodå, nivågränsvärdet på 35 ppm kolmonooxid gick allt att komma upp till om man ansträngde sig lite grand. Men det hygienska gränsvärdet om 100 ppm var omöjligt att komma upp till.
Kan man då dra några slutsatser av detta?
Nej, egentligen inte eftersom det bara var mitt kök och mitt tält under dessa förhållanden. Helt klart var dock att när man öppnade ventilerna så att varm luft strömmade ut och man släppte in friskluft i golvnivå, ja då sjönk halten kolmonooxid mycket fort ned till bakgrundsnivå.
Sen får jag väl säga som dom säger på TV. Prova inte detta själva hemma.
Soliga Hälsningar
Bolibaza
Hejsan tälteldare !
För några år sedan bestämde jag mig för att verkligen ta reda på två saker.
1/ Slocknar ett stearinljus innan syrgashalten blir så låg att man tuppar av.
2/ Går det att få farligt höga kolmonooxidhalter i ett tält när man lagar mat.
Den första frågan var tämligen lätt att reda ut. Efter samtal med ett antal kunniga brandtekniker på Räddningsverket stod det helt klart att lågan slocknade före människan vid syrebrist. Dock förutsatt att man är vaken och uppmärksammar att lågan har slocknat. Kan vara bra att veta om man bygger snöbivack på vintern.
Den andra frågan var lite mer krävande att reda ut.
Utrustad med kolmonoxidmätare, ett tält och ett kök genomförde jag experimentet på vintern uppe i fjällen i trakten av Riksgränsen.
Tältet grävdes ned så att det var tätt runt nederkant. Tilluftsventilerna stängdes.
Köket, ett Trangia Arctic drevs på förgasad fotogen.
Kolmonooxidmätaren var inställd på att larma vid nivågränsvärdet på 35 ppm och hygieniska gränsvärdet på 100 ppm.
Utanför stod min kompisar redo att slita ut mig och ventilera mig om det skulle gå åt pepparn.
Sen satt jag och smälte snö och is för glatta livet.
Vad blev då resultatet? Jodå, nivågränsvärdet på 35 ppm kolmonooxid gick allt att komma upp till om man ansträngde sig lite grand. Men det hygienska gränsvärdet om 100 ppm var omöjligt att komma upp till.
Kan man då dra några slutsatser av detta?
Nej, egentligen inte eftersom det bara var mitt kök och mitt tält under dessa förhållanden. Helt klart var dock att när man öppnade ventilerna så att varm luft strömmade ut och man släppte in friskluft i golvnivå, ja då sjönk halten kolmonooxid mycket fort ned till bakgrundsnivå.
Sen får jag väl säga som dom säger på TV. Prova inte detta själva hemma.
Soliga Hälsningar
Bolibaza
