Sylarna - Toppstigning o fiske?

shadowfire · 6 Juli 2007

1) Jag är fiskeveteran, men har dålig koll på fiskevatten runt Sylarna. Någon som har några tips? (vi kommer gå triangeln). Har sökt på forumet och även hört med Sylarnas fjällstation, men inte fått några konkreta tips. Vet inte om jag ska satsa på fluga eller spinnare eller var jag ska fisk.

2) Fjällstationen rekommenderar en guidad tur för toppbestigning av Storsylen. "Hah, Säljtrick!!" var det första jag tänkte, men som gröngöling börjar jag nu fundera efter att ha läst trådar här på forumet... Törs man göra en toppstigning som gröngöling utan guide? Blir det dimma eller dåligt väder får man väl avbryta och i lugnt tempo ta sig ner igen? Eller rekommenderar ni guider till oss nybörjare?

perlowdin · 6 Juli 2007

shadowfire; sa:
Törs man göra en toppstigning som gröngöling utan guide?

Ja, utan tvekan. Jag gjorde det som tonåring. Storsylen är idealisk som första bergsbestigning. Samtidigt ska man dock vara klar över att det är ett högt fjäll, att väder och snöförhållanden kan utgöra svårigheter, och man inte kan räkna med att komma upp.

Sist jag var där kom jag inte upp. Jag nådde vattendelaren, kammen, men de sista metrarna upp till högsta punkten bestod av stenhård, brant snö, och jag hade skor som inte alls var lämpade för sådana förhållanden, så jag vände. Det var så hårt att man i princip behövde isyxa och helst även stegjärn för att vara säker på att inte rutscha iväg.

wima · 6 Juli 2007

shadowfire; sa:
2) Fjällstationen rekommenderar en guidad tur för toppbestigning av Storsylen. "Hah, Säljtrick!!" var det första jag tänkte, men som gröngöling börjar jag nu fundera efter att ha läst trådar här på forumet... Törs man göra en toppstigning som gröngöling utan guide? Blir det dimma eller dåligt väder får man väl avbryta och i lugnt tempo ta sig ner igen? Eller rekommenderar ni guider till oss nybörjare?

Förr i tiden var det vandring som räknades, visst gjorde folk toppbestigningar men det var nog minder viktigt. Mitt eller snarare min fars försök att ta mig upp på lilsylen en snöig midsommarafton avslutades någonstans på vägen i ett moln. Farsgubben hade inte gjort många fjällvandringar men kunde orientera.

Idag har vi mer förväntningar på något mätbart, en topp. Fler människor utan fjäll/friluftsvana och orienteringskunskaper ger sig ut för att nå ett sådant mål (eller har jag fel i min spekulation här?)

Guidade turer fyller nog en funktion för många att tordas ta ett steg som man kanske inte annars skulle ha gjort. Det kann dessutom vara rätt så lärorikt. Är det nödvändigt för syltopparna? Jag tror inte att det var (enbart) Pers alpina kunnskaper som fick honom att vända några meter innan målet, det var snarare ett sunt förnunft.

Att sedan guidade turer kan vara ett välkommet tillskott i STFs kassa är väl OK.

perlowdin · 6 Juli 2007

MW; sa:
Idag har vi mer förväntningar på något mätbart, en topp. Fler människor utan fjäll/friluftsvana och orienteringskunskaper ger sig ut för att nå ett sådant mål (eller har jag fel i min spekulation här?)

Ja, det tror jag, eller rättare sagt, det kan vara ett motiv, men det finns ett otal andra: äventyrsupplevelsen, utsikten, självhävdelse, komma "närmare gud", eller vad du vill. I någon mening finns det lika många motiv som det finns bergsbestigare.

Jag tror inte att det var (enbart) Pers alpina kunnskaper som fick honom att vända några meter innan målet, det var snarare ett sunt förnunft.

Jag skulle nog närmast säga, att fjällvett och sunt förnuft sammanfaller. Det var isigt och såphalt, och mina skodon var allt annat än gjorda för sådana omständigheter. Jag fick inget fäste, och det var så brant att man lätt kunde glida iväg ... så det var ett lätt beslut att fatta.

Just att kunna vända, har jag fått lära mig från barnsben, är det som kännetecknar en god alpinist (som blir långlivad).

wima · 6 Juli 2007

MW; sa:
Idag har vi mer förväntningar på något mätbart, en topp. Fler människor utan fjäll/friluftsvana och orienteringskunskaper ger sig ut för att nå ett sådant mål (eller har jag fel i min spekulation här?)

ipg289h; sa:

Ja, det tror jag, eller rättare sagt, det kan vara ett motiv, men det finns ett otal andra: äventyrsupplevelsen, utsikten, självhävdelse, komma "närmare gud", eller vad du vill. I någon mening finns det lika många motiv som det finns bergsbestigare.

Klicka för att se resterande...

Jovisst, men är det inte också så att det kortsiktiga snabba blir mer och mer viktigt får många i den tidsstress som vi lever i. (MW)

MW; sa:

Jag tror inte att det var (enbart) Pers alpina kunnskaper som fick honom att vända några meter innan målet, det var snarare ett sunt förnunft.

ipg289h; sa:

Jag skulle nog närmast säga, att fjällvett och sunt förnuft sammanfaller. Det var isigt och såphalt, och mina skodon var allt annat än gjorda för sådana omständigheter. Jag fick inget fäste, och det var så brant att man lätt kunde glida iväg ... så det var ett lätt beslut att fatta.

Just att kunna vända, har jag fått lära mig från barnsben, är det som kännetecknar en god alpinist (som blir långlivad).

Klicka för att se resterande...

Klicka för att se resterande...

Att gå en en rejeäl uppförbacke i några timmar för att sedan se att toppen består av glansis är naturligtvis en besvikelse. Beslutet för dig att vända kan och vill du förbinda med din erfarenhet. För andra tas samma beslut på grund av deras oerfarenhet. (MW)

perlowdin · 6 Juli 2007

MW; sa:
Jovisst, men är det inte också så att det kortsiktiga snabba blir mer och mer viktigt får många i den tidsstress som vi lever i. (MW)

Jo, det stämmer. Folk har för lite semester samtidigt som ambitionerna i någon mening verkar ha höjts.

Att gå en en rejeäl uppförbacke i några timmar för att sedan se att toppen består av glansis är naturligtvis en besvikelse.

Visst hade det varit roligare att komma upp. Men det var uselt väder. Molnbankarna låg tjocka över Sylarna. Sannolikt var det därför som det var så blodigt isigt. Men, på det hela taget hade jag en fin dag i storslagen natur.

En annan sak slår mig: bestigningar görs i allmänhet utan bagage. De är angenäma avbrott efter att ha lunkat längs en led med 20 kg, eller vad man bär, på ryggen. Inte minst efter ett par dagar när det blivit pinsamt tydligt att man är en skrivbordsmänniska som inte alls är van att bära bördor dagligen. Då är det ett sant nöje att få gå upp där det är högt och vackert utan bagage.
[Ändrat av ipg289h 2007-07-06 kl 16:58]

wima · 6 Juli 2007

ipg289h; sa:
Att gå en en rejeäl uppförbacke i några timmar för att sedan se att toppen består av glansis är naturligtvis en besvikelse.

Klicka för att se resterande...

Visst hade det varit roligare att komma upp. Men det var uselt väder. Molnbankarna låg tjocka över Sylarna. Sannolikt var det därför som det var så blodigt isigt. Men, på det hela taget hade jag en fin dag i storslagen natur.

Fast besvikelsen är ett minne i sig, snögloppet på lillsylen glöms aldrig och det är egentligen inte så negativt ... det hör bara till.

Jonas Tobin · 6 Juli 2007

shadowfire; sa:
Törs man göra en toppstigning som gröngöling utan guide?

Ja, absolut! Jag gjorde min första riktiga fjällvandring i sylområdet och traskade lätt upp till storsylen med en kompis. Titta in på stationen först så kan du få lite tips om vägen upp.

perlowdin · 7 Juli 2007

Jonas Tobin; sa:
Ja, absolut! Jag gjorde min första riktiga fjällvandring i sylområdet och traskade lätt upp till storsylen med en kompis. Titta in på stationen först så kan du få lite tips om vägen upp.

Ja, det bör framhållas att normalt går man upp på den utan svårigheter.

shadowfire · 7 Juli 2007

Jonas Tobin; sa:
shadowfire; sa:

Törs man göra en toppstigning som gröngöling utan guide?

Klicka för att se resterande...

Ja, absolut! Jag gjorde min första riktiga fjällvandring i sylområdet och traskade lätt upp till storsylen med en kompis. Titta in på stationen först så kan du få lite tips om vägen upp.

Tack och bock för intressant läsning!
Det kanske inte är hela världen att göra ett försök själv först, och hittar man inte så får man väl traska ner o tigga en guide då...

Jonas Tobin · 7 Juli 2007

Vi fick förklarat två olika vägar för oss när vi skulle upp. Antingen går du upp till lillsylen och går på kammen söderut till storsylen, eller så kan du gå upp via Pyramiden, som är toppen på 1624 möh och ligger sydöst om lillsylen. Kommer man ifrån norska sidan finns det en led man kan följa.

Stordrulen · 7 Juli 2007

Angående ditt fiskeintresse så verkar det glest med svar.

Här kan du i alla fall se var du får fiska.

http://www.z.lst.se/z/amnen/fiske/sportfiske_pa_renbetesfjall/fiskebroschyr/

Lämna gärna en rapport om fisket,har själv liknande planer.

Sylarna - Toppstigning o fiske?

shadowfire

perlowdin

Lästips

Europas okända pärlor – 10 vandringar bortom turiststråken

Stabil sikt för skarpa naturupplevelser – Nikons nya kikare lyfter blicken

Vinn skor och startplatser till Merrell Göteborg Trailrun för två!

Prisade prylar: här är vinnarna av Scandinavian Outdoor Award

wima

perlowdin

wima

perlowdin

wima

Jonas Tobin

perlowdin

shadowfire

Jonas Tobin

Stordrulen

Liknande trådar

Få Utsidans nyhetsbrev

Lästips

Skottland West Highland Way - From Edinburgh Underground to Devils Staircase

Hold your horses! eller, Sakta i backarna.

Norra Mora vildmark

Vandring på Hoverberget 250629

Mitt-Skåne - Vulkaner och Mangroveträsk

Bestigning av Kilimanjaro, del 3, slutet

En utenatt i månaden – ett äventyr som blev en livsstil

Bokskogens spännande historia - Bönderna som plundrade vinkällaren

Vandring runt Skoarkki - 2

Vuojnestjåhkkå

Upptäck