Luffareld

I en butik hittade jag något som de kallade för luffareld. Den var dyr, men jag har sett en brinna och tyckte det var så häftigt så jag har tänkt försöka göra en själv. Det borde inte vara så svårt.

Luffarelden består av en träkloss som är ca 2 dm hög och 1 x 1 dm bred. Mitt i är ett vertikalt hål borrat nästan ända ner till botten. Därifrån går ett något mindre lufthål ut till sidan. I lufthålet finns någon form av tändmaterial.

När man tänder på tändmaterialet börjar det brinna i hålet. Lågan blir mycket krafrig, ungefär som en blåslampa. På klossens ovansida finns några urfräsningar som gör att man kan ställa på ett kokkärl utan att kväva elden.

Jag trodde att det skulle gå att hitta en byggbeskrivning på nätet, men en sökning på Google gav inte alls många träffar. Jag hittade i alla fall en bild: http://www.rp-foretagsprofilering.se/html/Luffarpanna.html

Kanske är det så att "Luffareld" ett produktnamn, och att det egentligen heter något annat? Det lär ju knappast vara en ny uppfinning....

Är det någon som har tips på vad man bör tänka på innan man går ut i snickarverkstaden?

/Göran
 
Om man inte skall bära den med sig så kan man göra samma sak med en stubbe eller en kubb från en stock (töre är ju inte fel). Man sågar ett antal snitt ner ca 2/3 av höjden (motorsåg!), sedan kan man få en koncentrerad eld som tex inte sjunker ner i snön vintertid, eller ner i isen om man eldar på is.
 
Det här låter som en variant på något som jag lärt under namnet "sallaspis", något som den finska armén ska ha nvänt sig av under 2:a värlskriget, och som jag själv fick lära mig av en svensk kapten som varit i Finland på utbildning efter kriget. Det funkar bra, de finska solaterna hade ju inte precis den tillgång till de förnämliga friluftskök som vi har idag. Ett Trangia med någon form av justerbar brännare typ Kap-Arctic, Nova mfl är nog det bästa som finns, kompakt med hög effekt och funkar i alla lägen.
 
Jag har använt luffareld vid flera tillfällen. Det är en utmärkt matlagningseld eftersom man får en låga som är koncentrerad till mitten och man får ingen spillvärme åt sidorna. Man kan hålla i en stekpanna utan att bli varm om handen som man blir med en helt öppen låga.
Att tillverka: 1. Såga med motorsåg, smala spår.Kan vara svårt att tända, möjligen att använda T-röd.
2. Borra ett hål rakt igenom en bit upp från botten min 20 mm diameter, borra sedan ett hål mitt i från toppen ner till tvärhålet. Tänd med stearinbriketter och,eller näver småstickor. Vill man inte såga ett spår på toppen kan man lägga några små stenar eller färska pinnar för att få en spalt för elden. Storlek på stubben, beror på hur länge du vill att det skall brinna. Jag har eldat stubbar som varit ca 12 cm dia.x 20 hög till 30 x 40. Lycka till
 
Tack!

Tack för beskrivningen. Jag ska prova vid lämpligt tillfälle!

Spelar det någon roll vad det är för träslag?

/Göran
 
Är det torrt (d v s torkat inomhus!) så brinner det mesta. Björk är ju bättre än barrträd, men inget slår en gammal tallstubbe med kåda (med de får man väl inte röra).
 

Sova ute en natt i månaden

Anna och Anna har hittat det bästa ”lifehacket” någonsin – och upptäckt många naturreservat i sömnen.