Sarek som "Europas sista vildmark"?

Ingen riktig vildmark...

Hej,

Håller med Fowwes bekant till 100 %. Finns ingen plats, vare sig i Sverige eller Norge som kan betraktas som riktig vildmark. Har man varit i en sådan, exempelvis Alaska eller norra Kanada, så är skillnaden uppenbar.

Ett kriterium som en äkta vildmark ska uppfylla är att ekosystemet ska vara i balans, dvs att de stora rovdjuren finns kvar. Och detta existerar definitivt inte vare sig i Norge eller Sverige. Knappast i Finland heller även om de är närmare där pga ett inflöde av rovdjur från Ryssland.

Sen ska det självfallet vara en total frånvaro av industriell verksamhet och oavsett talet om gamla traditioner och så vidare är i alla fall min uppfattning att det som samerna sysslar med idag är industriell boskapsuppfödning. Man flyger med helikopter, kör 4-hjulingar och skoter kors och tvärs. Vidare smälls det upp renstängsel kors och tvärs över fjällen där de där nya röda sakerna är en riktig styggelse. Och dagens renhjordar är åtminstone på vissa ställen klart större än vad naturen klarar med sönderbetade marker som resultat.

Så att kalla Sarek för vildmark är inget annat än ett rent reklamtrick för att locka turister. Ödemark vore en mer korrekt benämning och även där finns det som redan konstaterats betydligt mindre besökta områden. Ett sådant som inte nämnts i tråden är Sjaunja. I de inre delarna av Sjaunjas naturreservat är det oerhört få människor som beger sig, betydligt färre än exempelvis västra Padjelanta.

/ Stefan

Sista vildmarken

Tror nog det var begreppet då det ännu ej hunnit bli så populärt. Edvin Nilsson vars böcker kom att göra området mer känt bla i Tyskland var nog den som fick mynta uttrycket. Det var färre människor i omlopp på 1960-talet.
Sen är det så att renskötarfolk i långeliga tider bott och verkat här.

Spännande att så många av er instämmer med mig.

När jag först hörde av Sarek och allt som man säger om nationalparken, så tänkte jag verkligen att det är ett areal som är vilt och okänt på riktigt.
Folk som berättar om björn och andra stora djur, farliga vad och enslighet.

Efter att ha vandrat en hel del i Skandinavien, så måste jag dock inse att Sarek är bara särskilt populärt och mytomspunnen- men inte vildare än andra nationalparker.

Instämmer med andra här som sa att den "riktiga vildmarken" finns kanske bara i norra Ryssland, Kanada och Alaska, där ekosystemet är i balans, där det finns mer än bara en handfull med vargar och björn och där människor kontrollerar inte hela regionen med sina renstängsel.

Kan faktiskt inte alls föreställa mig hur vildmarken känns där det inte finns någon turiststuga i flera hundra mil omkring en...

Bra tråd, håller med om vad som skrivits. Efter att ha vandrat sedan 2003 varje år i norra Skandinavien, främst Lappland tycker jag att Sarek är lite överskattat. Nu får jag säkert en massa mothugg.
Efter alla berättelser här om Sarek på Utsidan vågade jag inte ens att vandra där. Förra året blev det en första vandring genom Sarek med en medvandrare. Det var fint men absolut inte finare eller äventyrligare än andra områden. Visst gick vi en mera nybörjartur genom Sarek och jag är medveten om att det finns betydligt ensamare områden i Sarek.
Men jag var ändå en aning besviken, hade större förväntningar efter alla berättelser. Kanske berodde det också på vädret. Det finns så många andra vandringsområden som är mer ödemark, kanske är det då närmare till en liten stuga än i Sarek men är det avståndet till närmaste stugan som räknas? 4 dagar är det längsta jag inte träffat någon på mina vandringar och det var inte i Sarek.
Men man märker att det smälla högre när man berättar att man vandrat i Sarek än i till exempel i Arjeplogsfjällen. Jag är nog ingen vildmarks-
människa, jagar och fiskar inte och gillar att sova i ett vindskydd eller stuga när vädret är dåligt. Jag tycker också om att träffa på någon människa då och då. Det är roligt att kunna prata och byta lite erfarenheter med vandrare när man träffar någon.
Mvh Veni

veni sa:

Men man märker att det smälla högre när man berättar att man vandrat i Sarek än i till exempel i Arjeplogsfjällen.

Klicka för att se resterande...

Det är just det jag tycker är märkligt. När man är i Ritsem, Kvikkjokk eller Stalo, så pratar alla om Sarek och alla vet hur det ser ut just nu med vattenstånd i de olika jokkar och med snösmältningen.

När man är i Pieskehaure, så är det först och främst nästan ingen där och de få som man träffar (också stugvärden) vet ingenting om hur leden söderut till Mavas eller västerut till Muorki är. Då känner jag personligen att det är mer vildmark där.

Sen var jag i somras på Finnmarksvidda och där är det verkligen ensligt. Bara några samer som sysslar med sin renskötsel. Inga bror (även över riktiga älvar), inga spänger, inga skylt som visar distanser eller rätt led...
Jag vill inte säga att det är så jag gillar det bäst, men där fick jag iaf känslan att vara verkligen själv.

Att just Sarek fått en aura av vildmark har väl sina orsaker. Som brigas nämnde så har Edvin Nilssons böcker säkert haft betydelse. Och åtskilliga andras. Men det finns fler anledningar. Man har ju medvetet skapat vissa regler för just Sarek, för att bevara ett slags intryck av vildmark och ödemark. Om man inte gjort det hade Sarek lika gärna kunnat vara fyllt av turistanläggningar, rösade leder och massor av guidade turer, typ "vildmarksturer".

Personligen tycker jag att Sarek är ett fascinerande område med sin dramatiska natur fylld av oerhörda kontraster. Precis som flera andra här tycker jag mycket om att vara där. De första gångerna upplevde jag det dessutom som "riktig" vildmark (jag visste inte bättre). Men det gör jag inte längre.

saraabeiramar sa:

Det är just det jag tycker är märkligt. När man är i Ritsem, Kvikkjokk eller Stalo, så pratar alla om Sarek och alla vet hur det ser ut just nu med vattenstånd i de olika jokkar och med snösmältningen.

Klicka för att se resterande...

Detta är väl en riktig iakttagelse. Som har flera bottnar. En är att Sarek länge varit ett mycket starkt varumärke (eller hur man nu ska uttrycka det). Dess ställning som sådant kan säkert kritiseras.

Men sedan är ju vattenstånd och snösmältning faktorer som för just Sarek är bra att ha noggrann koll på om man ska kunna ge besökare råd. När naturen inte är på sitt bästa humör blir det ofta extra dramatiskt just där på grund av de många höga bergen och frånvaron av stugor att ta skydd i.

Lite unikt....

Även om nu Sarek förvisso inte är en vildmark vill jag ändå påstå att det är ett unikt område. Det är det enda kvarvarande högfjällsområdet i Skandinavien utan en massa leder och infrastruktur. För visst finns det många andra mer ödsliga fjällområden, som exempelvis kring Mavasjaure som precis nämnts.

Men om man tar våra riktiga högfjällsområden, som Kebnekaise, Jotunheimen, Dovrefjäll och så vidare, så är Sarek unikt. Och vi människor har ju en tendens att gärna söka oss till de högsta och "häftigaste" bergen!

/ Stefan

saraabeiramar sa:

När man är i Pieskehaure, så är det först och främst nästan ingen där och de få som man träffar (också stugvärden) vet ingenting om hur leden söderut till Mavas eller västerut till Muorki är. Då känner jag personligen att det är mer vildmark där.
.

Klicka för att se resterande...

Men vid Pieskehaure har du utmärkta leder och vad (tom bro på leden mot Vaimok, och 4 broar mot Muorki). Det är ju det som är skillnaden i Sarek, där har du betydligt mindre hjälp, så vattenståndet har betydelse. Om det är högt vatten, båda båtarna ligger på fel sida via ALkajaure, ja då får du en omväg.

Sen tycker jag väl inte Sarek är finare, Kebnekajse är mer alpint tycker jag, mer ihopträngt, Sarek lite bredare dalar, Olika, men man måset ju imte rangordna "finhet"

Christian

Har varit både i Sibirien och Sarek men har personligen inget problem med att Sarek är numret mindre både när det gäller storlek eller `vildhet´

Sarek är fint, riktigt fint och jag uppskattar att slippa möta alla skjutvapenförsedda människor som befolkar den riktiga vildmarken.

Träffade senast på (Sarek) tre äldre schweizare som under 25 år till och från besökt de norska och svenska fjällen samt Sarek i synnerhet. Betyget var att Sarek var deras absoluta favorit.

Vill man ha lite mer vildmarkskänsla så är det enklaste att välja en lite mer ogästvänlig period på året.

Från wiktionary:

Vild: ej van att vara med människor
Vildmark: av människan obebyggt och i stort sett opåverkat område

Mycket riktigt finns här ett utrymme för att lägga ribban. Hur ovan måste man vara med människor för att få attributet "vild"? Hur "i stort sett opåverkat" måste ett område vara?

Dock attributet "sista" är ganska tydligt enligt wiktionary:

Sist: efter alla andra; längst bak

Att vara sista vildmarken betyder att man kvarstår efter alla andra, finns inget utrymme att lägga ribban. Finns det två vildmarker kvar så är den ena inte den sista, iaf inte än.

Om man nu väljer att betrakta sarek som vildmark så har man indikerat var ribban om vildmark ligger och om man med samma ribba kvalar in andra områden som vildmark så kan ju sarek inte med rätta kallas för den sista vildmarken.

Jag läste nyss i boken "Wilderness" av April &Phillip Vannini om de möjliga negativa konnotationer av vildmark.
Tycker det är väldigt intressanta funderingar, även om jag inte instämmer med allt och inte allt gäller för Sverige.

Ethnocentric - Treating aboriginal homeland as useless an unicivilized wilderness.

Genocidal - Forced removal of indigenous peoples from lands newly designated as parks.

Androcentric - Lone male testing fortitude, virility, and other alleged masculine virtues outdoors.

Racist - Wilderness as a frontier to be conquered as a proof of (white) national character.

Unscientific - Historical ignorance about ecological relations between humans and environments