Som ”skyking” med flera skriver tidigare finns det ingen författningstext (lag, förordning eller föreskrift) som anger vad som är tillåtet enligt allemansrätten. Istället definieras allemansrätten av det som blir kvar när allt som är förbjudet i någon författning tas bort. Och det finns gott om förbud fördelade på många lagar (miljöbalk, jordabalk, jaktlag för att nämna några). Problemet med att allemansrätten definieras på detta sätt är att det inte finns klara regler för vad som ingår, t ex hur många nätter man får tälta på annans mark. Jurister som skriver om detta är ofta väldigt oprecisa om vad man får göra. (Se t.ex. Allemansrätten – Vad säger lagen? Av Bertil Bengtsson som finns på
Naturvårdsverkets webb.) Det enda sättet som precisa gränser för allemansrätten kan fastställas på är genom en prövning i domstol, och då helst högsta domstolen, minst hovrätt, för att domen ska bli prejudicerande (dvs vara vägledande för andra liknande fall). Om någon t.ex. tältar tre nätter på samma plats och markägaren gör en polisanmälan och en åklagare åtalar tältaren kan man få reda på om tältning på den platsen med de omständigheterna är olagligt eller ej. Tyvärr känner jag inte till något sådant domslut.
