Scouting - Gör folk till bättre människor?

bastuper sa:

Var är samhället på väg idag? Bräk, '
konflikter gäng....Poliserna går på knäna.

Har för mig att är man scout och är med i scouterna får man lära sig
att ta hänsyn, respektera varann och lära sig vad som är rätt och fel o.s.v.

Klicka för att se resterande...

Scoutlagen
En scout söker sin tro och respekterar andras.
En scout är ärlig och pålitlig.
En scout är vänlig och hjälpsam.
En scout visar hänsyn och är en god kamrat.
En scout möter svårigheter med gott humör.
En scout lär känna och vårdar naturen.
En scout känner ansvar för sig själv och andra.

Detta är i mitt tycke bra regler som, om de följs bokstavligt och av många, skulle göra interaktion mellan människor i samhället bättre.

Som med alla regler, och som inom stort sett alla organisationer kryper det ibland in väldigt obehagliga element som kan korrumpera något som i grunden är väldigt bra.
Jag var scout mellan runt 7-16 års ålder och har bra erfarenheter, men har också läst om tillfällen där det förekommit pennalism och racism inom scoutrörelsen, samt att ledare utnyttjat barn sexuellt. Jag vet inte om dessa inslag alltid funnits där och inte kommit i dagen, eller om det är nya fenomen.
Jag ser det mera som att samhällsrötan påverkat scoutrörelsen än tvärt om.
Ingen organisation och inga regler är bättre än människorna som är kopplade till dem.

Njae, det vet jag inte om jag tror på. Det beror nog på helt andra faktorer. Alla som gjorde lumpen blev ju inte vettiga för det.

I grunden tror jag dock på att människor som utsätts för "strapatser" där samarbete belönas framför individualism är givande och nyttiga för samhället i stort.

Det är nog snarare så att synen på den egna organisationen riskerar att blockera uppmärksamheten på det som är dåligt. Tänker dels på olika religiösa samfund som naturligtvis tycker att om alla var som de så skulle allt vara bättre. Men även på t ex polisen och deras "kåranda" som ibland gjort det svårt att få väck rötäggen. Så har det även varit inom försvaret som haft problem under värnpliktstiden och senare med sexuella trakasserier.

Så naturligtvis vore det bättre om buset kunde engagera sig i nått annat än bus men att Scouting skulle fungera bättre än nån annan verksamhet tror jag inte på.

Grunnar på om jag blev en bättre människa.

På den tiden det begav sig hade vi en scoutkår i vår norrländska hemstad som var lokaliserad till dåtidens rivnings kåkar.

I en del av lokalen förvarades de olika gruppernas dyrgripar i form av gamla kistor. I vår kista förvarades bland annat rep, knivar, yxor sågar, stormlyktor, trangiakök, mm. Dyrgripen som vi pojkar kände till förvarades allra längst ned under gamla tidningar och annat bråte. Ett väl så intressant studiematerial för dåtidens pojkar.

Nåväl, efter att uppvisat våra färdigheter i knivhantering och annat förärades vi med ett slags därtill avsett "körkort".

Nått körkort i det som det hette på den tiden "kolorerade tidningsutgåvor" som på ett naket sätt visade verkligheten utgavs dock icke.

Inte desto mindre var tiden i dessa kretsar skolande och militärtjänsten kändes smått bekant sedermera. Huruvida jag blev klokare eller bättre människa under dessa märkliga betingelser låter jag vara osagt. Pålsteken slogs under glada tillrop och ehuru pojkarna blev varse reproduktions förmågans märkliga storhet känner jag inte till.

Fast seriöst sagt, visst tycker jag att både barnens scoutliv och militärtjänsten gett mig ett rikare liv.

The Crow sa:

Njae, det vet jag inte om jag tror på. Det beror nog på helt andra faktorer. Alla som gjorde lumpen blev ju inte vettiga för det.

Klicka för att se resterande...

Det är klart att inte alla blir bättre av en viss verksamhet, det finns ju mängder med andra faktorer som påverkar. Men skulle vi kräva 100% tillförlitlighet av allt som som görs så skulle inte mycket bli gjort.

Tittar man t.ex. på cancerpatienter så är det inte alla som blir botade av strålterapi eller cellgifter, tittar man på vaccinationer så har de inte 100% tillförlitlighet osv. Betyder det att dessa åtgärder är meningslösa?

Utifrån min erfarenhet av att träffa människor, både unga och gamla, som hamnat i kriminalitet eller missbruk tänker jag såhär:


Till att börja med definierar jag en bra/god människa som att man både tänker på sig själv och andra.

Alla tillfällen där du kan träffa prosociala människor (som till exempel inte håller på med kriminalitet eller missbruk) är positiva för att forma individer. Att ha sociala kontakter som inte stödjer antisociala handlingar är starkt förebyggande. Enligt brottspsykologin är det en av de fyra viktigaste faktorerna för att inte återfalla i kriminalitet.

Att ha en meningsfull fritidssysselsättning är en av de åtta viktigaste faktorerna för att inte återfalla i kriminalitet.

Jag upplever att många som jag träffar inte har en fritidssysselsättning i klassisk mening, de som har det eller skaffar det återfaller mer sällan i kriminalitet. Jag träffar både människor som inte är dömda samt som är dömda för något.

Därför tror jag absolut att scouting kan göra folk till bättre människor och om de redan är bra så kan det förebygga andra vägar i livet. Min erfarenhet av scouting är rätt kort och för 22-23 år sedan, men vad jag minns så var det struktur och närvarande ledare som var prosociala modeller.

Men om frågan vrids till att jämföra scouting med andra klassiska fritidssysselsättningar tror jag mer att det hamnar på lokal nivå, det personen tycker om att göra och hur gruppen ser ut påverkar mer vilka aktiviteter som är bra än själva aktiviteten.

Jag var med i minior och junioscouterna. I mitt minne av scoutingen är det mer blå skjortor, korvgrillning på kursgård, tippslinga och koka fudge på julbasaren och "Gud och fosterland"-sången än friluftsminnen - men sånt kan säkert variera mellan olika kårer och ledare

Där jag bodde slutade nästan alla vara aktiva när de kom i tonåren
Scouting hade lite töntstämpel

Vill man revitalusera rörelsen och göra den tuff för en yngre generation tror jag man ska fokusera ännu mer på friluftsliv och sk "bushcrafting". Ber grylls och "prepping"lockar nog mer än skandinavism hjälpa tanter över gatan och scoutsången..

nermander sa:

Det är klart att inte alla blir bättre av en viss verksamhet, det finns ju mängder med andra faktorer som påverkar. Men skulle vi kräva 100% tillförlitlighet av allt som som görs så skulle inte mycket bli gjort.

Tittar man t.ex. på cancerpatienter så är det inte alla som blir botade av strålterapi eller cellgifter, tittar man på vaccinationer så har de inte 100% tillförlitlighet osv. Betyder det att dessa åtgärder är meningslösa?

Klicka för att se resterande...

Jag kräver inte 100% tillförlitlighet, utan hävdar bara att en viss aktivitet inte per automatik ger ett givet resultat. Samt att jag inte tror att scouting på något sätt utmärker sig i det avseendet jämfört med andra aktiviteter.

Alla cancerpatienter får inte cellgifter eller strålterapi. Vaccinationers tillförlitlighet fick gärna vara lite högre så slapp folk bli sjuka av dem. En åtgärd ska sättas in om den anses ha rimlig chans att påverka till det positiva annars ska man låta bli. Det gäller fritidssysselsättningar också och då är det kanske viktigare att lyssna på individen och vad denne vill göra än att påtvinga någon "modell" man fått för sig är fostrande...

Självklart är scouterna och scoutrörelsen bättre än ingenting. Men jag brukade jämföra scouterna med fältbiologerna, som är den rörelse där jag skolades som friluftsmänniska en gång i tiden.
Den stora skillnaden är att scouterna var en rörelse som drevs av vuxna, med en massa fyrkantiga regler och principer, uniformer och "utmärkelser", titlar och en massa amerikanskt hierki-trams. I de värsta varianterna fanns religion i olika former med, något som knappast gör någon människa bättre (därmed inte sagt att det inte kan hjälpa någon som har det svårt).

Fältbiologerna å andra sidan, var en ungdomsrörelse i ordets rätta bemärkelse. Inga vuxna som "tog om hand", inga vuxna som bestämde, styrde eller tillrättavisade. När jag började var jag 13 år och skolades av de lite äldre fältbiologerna. Vi fixade allt själv - läger, resor, aktiviteter, klubblokaler, föreningsbidrag, kurser, inventeringar, miljöaktioner, mediakontakter.
Sånt lär unga att ta ansvar och initiativ. Det fanns inget färdigtuggat att svälja, ville man ha nåt så fick man ta tag i det själv.
Som sagt, scouterna är bättre än ingenting för att få unga intresserade av friluftliv, men jag tycker nog att fältbiolog-modellen är att föredra.

The Crow sa:

Det gäller fritidssysselsättningar också och då är det kanske viktigare att lyssna på individen och vad denne vill göra än att påtvinga någon "modell" man fått för sig är fostrande...

Klicka för att se resterande...

Det är lite lustigt att se när folk försöker "såga" scouting baserat på sina vanföreställningar om vad scouting är

Ett råd: besök ett scoutarrangemang, bara en avdelningskväll hos närmsta scoutkår eller nåt större arrangemang.

Eller vara bara inte gå in på www.scout.se och läsa lite om vad man sysslar med.

UteMats sa:

Den stora skillnaden är att scouterna var en rörelse som drevs av vuxna, med en massa fyrkantiga regler och principer, uniformer och "utmärkelser", titlar och en massa amerikanskt hierki-trams. I de värsta varianterna fanns religion i olika former med, något som knappast gör någon människa bättre (därmed inte sagt att det inte kan hjälpa någon som har det svårt).

Klicka för att se resterande...

Det låter som du har kommit i kontakt med verksamhet som inte använde scoutmetoden på rätt sätt. Det har skett ganska stora förändringar de senaste 20 åren. Som jag tipsade om ovan, gå in på www.scout.se och läs.

Sen är den stora skillnaden mellan Fältbiologerna och Scouterna att för de förstnämnda så är friluftslivet ett mål, för Scouterna är friluftslivet en metod.

nermander sa:

Det är lite lustigt att se när folk försöker "såga" scouting baserat på sina vanföreställningar om vad scouting är

Ett råd: besök ett scoutarrangemang, bara en avdelningskväll hos närmsta scoutkår eller nåt större arrangemang.

Eller vara bara inte gå in på www.scout.se och läsa lite om vad man sysslar med.

Klicka för att se resterande...

Jag har inte sågat scouting. Bara idén om att scouting skulle vara nått som i allmänhet gör folk till bättre människor i högre grad än nån annan fritidssysselsättning.

Hade det funnits en scoutkår i närheten när jag var liten och som inte var knuten till kyrkan så hade jag antagligen varit med. Nu vart det den gröna scoutkåren istället.

The Crow sa:

Nu vart det den gröna scoutkåren istället.

Klicka för att se resterande...

Numera lila.