om att bygga, elda och använda ved-kök...

Här finns plats för fortsatta diskussioner och frågor kring den artikel jag skrev med samma namn - om någon är intresserad..?

Jag har inte placerat den under Gör-det-själv för att jag gärna ser en vidare diskussion om ved-kök och dess användning i allmänhet.
 
skulle man kunna vinna nåt på att sätta rör genom lågan, med en massa små hål på, för bättre inblandning av sekundärluften? Far har iaf moddat sin vedpanna på det sättet för att få bättre förbränning... eller är gasströmmen så liten att det inte spelar någon större roll här?
 
Jag fick en fråga för ett tag sedan av seobserver om hur stor volym mitt kök kan få upp i kokning och hur länge det brinner. Då hade jag inte provat med mer än 3-4 dl, men eftersom jag är lite nyfiken själv testade jag häromdagen med att sätta en improviserad riggning av Trangia-27:ans vindskydd på min höga version av ved-köket för att få plats T-27:ans kastrull.

Med en max-fyllning av ved och 0,75 liter vatten i kastrullen (= fullt) tände jag köket. Det blev en långsam eldning för jag hade packat veden tätare än vanligt, så det blev lite för lite drag. Dessutom var det mera vin än jag räknade med, så jag borde ha använt ett extra löst fole-vindskydd (som alltså inte användes). Förmodligen var det kombinationen som gjorde att det i alla fall delvis inte brann helt rent, utan en del sot bildades på kastrullen. Inte riktigt godkänt alltså...

Det tog 21 minuter från tändning till kokning.
Det kokade sedan med full o-strypt låga i 15 minuter, då lågan slocknade.
Glöden ger sedan ganska bra med efter-värme. Min termometer mäter:
94°C 4 minuter efter lågan slocknat.
89°C 9 minuter efter lågan slocknat.
87°C 14 minuter efter lågan slocknat.
82°C 24 minuter efter lågan slocknat.
75°C 34 minuter efter lågan slocknat.

I vanliga fall, med lite mindre ved som jag inte packar så hårt, brinner det med kraftigare låga som även slocknar snabbare. Den totala brinntiden brukar bli då ca 20 minuter. Koktiden för 3 dl vatten som jag normalt testar med, brukar då bli ca 5-6 minuter.

Jag har lite videofilmer på när köken brinner, men man kan lägga upp dom här. Några förslag på var och hur? Det bör ju helst vara en plats där dom inte förvinner efter ett tag...
 
Senast ändrad:
@ crall.scout

Jag tror inte jag riktigt försår hur du menar med rören? Tänker du uppe i lågan, eller under strypningen som lågan mynnar ut genom?

Sekundärluften blandas nu in via 12 st, 6 mm hål runt överkanten på förbränningskammaren, ca 2 cm under kanten och strypningen. Jag hade färre och större hål i början, men det blir helt klart jämnare och bättre luftblandning med många mindre hål.
 
Testat!

Jag har testat lite olika varianter den största skillnaden mot dina varianter är att jag inte har testat toppringen/strypningen, den kommer jag testa så snart som möjligt eftersom ett problem jag haft är att det brunnit i ena sidan och rykt i andra sidan detta borde bli bättre med en "samlingsring" där man tvingar ihop allt syre och förbränningsgas.

För tillfället kör jag en penny stove kopia med allt integrerat i en konservburk som den högra på bilden: http://www.jureystudio.com/pennystove/jpgs/elliot12wood1.jpg och en ungsform i aluminium som vindskydd och "ytter-rör" vindskyddet går från marken och lång upp på grytan (en smal primus 0,6 liters gryta) vilket ger en bra värmeöverföring och vindskydd. Spisen väger 47 gram om jag minns rätt + vindskydd. Jag har också tänkt på hur jag ska styra primärluften eftersom min brinner för häftigt ungefär i mitten av förloppet. Lösningen jag ska testa är hål i botten på mantelytan med motsvarande hål i en ytter mantelyta av plåt som kan roteras (krävs nog ett foto för att förklara den).

Det ser ut som din brinner med väldigt fin låga, jag skulle gärna se videon, om jag stryper min så det brinner så fint så övergår den snart till en fin rökbomb!
 
En fråga jag ställer mig är om de där köken verkligen fungerar som gengaskök. Vad jag förstått så ska gengasen brinna med blå låga, precis som andra gaskök. På bilderna tycker jag att lågan ser väldigt gul ut?

Och för de som inte förstår det, den här yttermanteln är oerhört viktig för funktionen eftersom den ger extra isolation, om jag inte minns fel måste temperaturen inne i "förgasningskammaren" vara minst 800 grader för att man verkligen ska få gengas.
 
@ crall.scout

Jag tror inte jag riktigt försår hur du menar med rören? Tänker du uppe i lågan, eller under strypningen som lågan mynnar ut genom?

Sekundärluften blandas nu in via 12 st, 6 mm hål runt överkanten på förbränningskammaren, ca 2 cm under kanten och strypningen. Jag hade färre och större hål i början, men det blir helt klart jämnare och bättre luftblandning med många mindre hål.

Jo, jag funderade på om det inte skulle gå att förbättra inblandningen av sekundärluften ytterligare, och tänkte på vedpannan där hemma, där pappa har satt in två stycken ca 25mm rör, med massor av ca 3mm hål... det blir fina blå virvlar kring dessa... men så uppnår man ju lite andra temperaturer och ett annat drag i en vedpanna också.

Tänker mig ungefär ett 10-15mm rör, med 2mm horisontella, genomgående hål, var 5e mm precis under strypningen. Med tanke på stryphålets storlek skulle jag nog bara prova med ett rör isåfall... För att det ska gå plus krävs väl att den extra luftinblandningen ger en större värmeökning än den värme röret genom lågan kommer att leda bort, så ett tunnväggigt rör är nog att föredra. Ska det bli praktiskt användbart får det nog byggas som kök 2, och låta röret sitta fast i den yttre burken, med ett jack i den inre där det passar in.

Inte säkert att det skulle bli bättre, bara en tanke som slog mig...
Börjar bli ganska avancerat dehär.. =)
 
En fråga jag ställer mig är om de där köken verkligen fungerar som gengaskök. Vad jag förstått så ska gengasen brinna med blå låga, precis som andra gaskök. På bilderna tycker jag att lågan ser väldigt gul ut?

Och för de som inte förstår det, den här yttermanteln är oerhört viktig för funktionen eftersom den ger extra isolation, om jag inte minns fel måste temperaturen inne i "förgasningskammaren" vara minst 800 grader för att man verkligen ska få gengas.


Just på grund av förbränningstemperaturen inne i en gengasspis faller ju konservburkar bort som byggmaterial då de är sömmade med en blylödning i falsen.

Lindade, falsade rör som lufttrumme och skorstensrör bör hålla vida bättre. Även helsvetsade rör bör går väl. Tyvärr brukar godtjockleken öka och därmed vikten.

Vedköket Fyr har gula lågor och sotar.

De fläkunderstödda kök som ego sett i bruk hade en blå låga men krävde batteri.

Som vanligt är det väl så att man får vad man dukar för, och inte minst bär.
 
Just på grund av förbränningstemperaturen inne i en gengasspis faller ju konservburkar bort som byggmaterial då de är sömmade med en blylödning i falsen.
Har du någon källa som kan bekräfta att det fortfarande förekommer konservburkar som löds med blylod?

"Konservburkar med blylödning förekommer i stort sett inte på den
svenska marknaden. De stora grossisterna har ställt krav på sina leveran-
törer att konservburkar med blylödning inte får förekomma. " Källa: http://www.riksdagen.se/webbnav/?nid=37&doktyp=prop&rm=1997/98&bet=145D1&dok_id=GL03145D1

"Tidigare var konservburkar ofta blylödda. Det medförde förhöjda blyhalter i maten som fanns i burken. Numera är konservburkar oftast svetsade. En blylödd burk har en tjock fog till skillnad från en svetsad som har en jämn yta." Källa: http://www.slv.se/sv/Fragor--svar/Fragor-och-svar/Bly/Finns-det-bly-i-konservburkar/

Jag kan inte tänka mig att det ens är lagligt att sälja blylödda färpackningar med tanke på ROHS-direktivet och liknande miljölagstiftning.
 
Sotar? Yes!

Helt klart är att sådana här kök sotar, mer eller mindre. Dock ser man ingen rök från lågan så det brinner renare än en öppen eld. Får man till det bra blir det ingen "lös" sot på grytan utan en mer tjäraktig hinna som inte kladdar eller sotar när man tar på den.

Jag har gjort en mer avancerad variant (för tung för ryggsäcken) med vermiculit (isolering) vid sekundärluften/förbränningen och den brann blåare än de enklare varianterna och ordenligt blått när man stryper primärluften, men efter en stund med blå lågor slocknar det och blir en rejäl rökbomb istället, Det verkar som det behövs fläkt för att få till det. Jag antar att det är därför de flesta vedpannor har fläkt trots att man har en ordentlig skorsten med drag i.
 
Det är därför som "grunddesignen" kallas "Inverted Downdraft Stove", in en traditionell gengasgenerator har man en fläkt som trycker luften baklänges genom bränset. En sån där spis måste alltså vara så pass hög att man får en rejäl skorstenseffekt. Det är det som är en del av problemet.

Tekniken utvecklades vad jag förstått ursprungligen för U-länder där man eldar med ved i väldigt ineffektiva spisar och man måste lägga enorma mängder tid på att samla ved på grund av trädbristen.

Dessutom fanns det tankar på att utnyttja alla ätpinnar som slängs i Japan varje år (de förbrukar pinnar som motsvarar rätt stora arealer skog... naturligtvis importerat trä).

Om jag inte minns fel så var rör av eldfast tegel ett av de material som fungerade bäst (tål värmen och isolerar), men det är ju av naturliga skäl inte så lämpat för friluftsbruk.

Spisarna på www.woodgas.com använder fläkt.
 

Liknande trådar


Glöm allt du lärt dig om vandringsskor

Sneakers och löparskor kan vara bekväma för enklare promenader, men de är inte designade för de utmaningar som vandring kan erbjuda. Ojämn terräng, ...