Tält i Tyvek - nu går de väl ändå för långt?

GustavOh sa:

[sidospår]
Om ett kilo på fötterna motsvarar sju kilo på ryggen, hur många kilo på ryggen motsvarar egentligen ett kilo i händerna? (dvs gåpinnarna)
[/sidospår]

Klicka för att se resterande...

Bra fråga, skulle vara intressant att se om det finns nån som kollat upp det närmare.

Stavar ger (i alla fall för mig) en positiv effekt på gåendet, för min egen del handlar det om att knäna avlastas. Sedan tycker jag att mina egna stavar är i tyngsta laget (Gipron Sherpa, 598 g/par), men jag gillar flicklock-systemet och att de är i tre delar. Att byta till t.ex. kolfiber är dessutom en i mina ögon oförsvarligt dyr historia.

nermander sa:

Plus tältpinnar. Väl?

Klicka för att se resterande...

De vikter som Henry Shires har angivit är inklusive 4 tältpinnar/tältspik.

Friluftsnomad sa:

det pågick nyligen en annan tråd om just silnylons vattenpelare, även där måste det till viss grad bero på tjockleken och kvaliteten på silnylonen.så regntätt värkar kräva viss vikt?

Klicka för att se resterande...

Ja, vattentätheten (och till stor del hållfastheten) hos silikonbelagd nylon beror på silikonbeläggningens tjocklek. Mer silikon, mindre blött.

Friluftsnomad sa:

Har alla lättvandrare stavar som på något märkligt sätt aldrig räknas in i tältvikten?

Klicka för att se resterande...

Många går med stavar utan att använda stavarna till annat än stavande. Då är det väl bättre att även använda dem som tältstänger? Sen får man bestämma själv om man väljer att räkna in dem i tältets vikt eller under "verktyg" eller vilka rubriker man råkar ha på sitt fina Excel-ark.
Men jag brukar personligen bara räkna varje sak en gång. Hur gör du?

Använder man inte stavar skaffar man lämpligen andra tältstänger, de finns som regel att köpa från dem som säljer tälten. Tarptents stänger väger ca 56 gram styck*. Två såna till Sublite, alltså. Tältar man i skogen kan man hitta pinnar på marken som man kan använda. Deras vikt behöver man inte räkna med om man inte tänker bära på dem.

(*Men de är med stor sannolikhet inte lika tåliga som en 220-grams aluminiumstav.)

gro sa:

Ha! Jag vill minnas att du, martin, anklagade mig för att vara stofil då jag saknade smörgåspapper, och nu ser vi klart och tydligt att det är tillräckligt high-tech för att konstruera UL-tält i! Kräver en ursäkt å smörgåspapprets vägnar, samt att du tar en brödskivslunch i papper på torsdag.

Klicka för att se resterande...

Skulle vi inte kunna mötas halvvägs och slå in våra mackor i Tyvek istället? Går ju att återanvända flera gånger!

GustavOh sa:

[sidospår]
Om ett kilo på fötterna motsvarar sju kilo på ryggen, hur många kilo på ryggen motsvarar egentligen ett kilo i händerna? (dvs gåpinnarna)
[/sidospår]

Klicka för att se resterande...

Det som är speciellt med fötterna är att för varje steg måste de lyftas.

Håller man något i händerna men har händerna bara dinglande rakt ner så kommer det antagligen inte vara nån skillnad i energiåtgång jämfört med om man haft vikten i ryggsäcken.

Om man däremot lyfter det man har i händerna för varje steg så kommer såklart energiförbrukningen att öka. Det är ju just det som är ett av argumenten för så kallad stavgång, det ökar energiförbrukningen.

Men det finns ju andra sätt att använda stavar, stavgångare sätter normal ner stavarna intill foten och skjuter sen ifrån med armarna. När jag vandrar med stav har jag den dels betydligt kortare, sen sätter jag ner den rätt långt fram och stödjer mig på staven tills den är så långt bak att den måste flyttas. (Sen är det faktiskt inte helt ovanligt att jag skjuter ihop staven och bara håller den i handen, eller rentav hänger den på ryggsäcken.)


Jag tycker ju i vilket fall som helst det är fiffigare att ha tältstänger som även går att använda som vandringsstav än att ha tältstänger som bara fungerar som tältstänger. Multivalens liksom.

GustavOh sa:

[sidospår]
Om ett kilo på fötterna motsvarar sju kilo på ryggen, hur många kilo på ryggen motsvarar egentligen ett kilo i händerna? (dvs gåpinnarna)
[/sidospår]

Klicka för att se resterande...

Den vanligaste variabeln enligt forskningen är att ett kilo på föttern motsvarar 5 kg på ryggen. En viktig anledning till detta är att man lyfter det man har på fötterna varje gång man lyfter fötterna. Dessutom sitter fötterna långt ut på benen, vilket ger en hävstång som är energikrävande. Säger dom...

När det gäller stavar så kan man ju bära saker i händerna utan att lyfta dem hela tiden. Energiåtgången med raka armar handlar väl då mer om att hålla fingrarna kröka trots en viss tyngd.

Stavar anges i vissa sammanhang öka "träningseffekten" med 40%. Detta handlar nog ofta om energiåtgång för att fria till motionärer som använder stavar för att gå ner i vikt. Men detta anses nog bara gälla för folk som är ovana vid att använda stavar. De vana är mer energieffektiva.

Sedan handlar det väl också om hur man använder stavarna. Om man huvudsakligen stöttar sig på dem, som ett försteg till rullator, eller om man skjuter ifrån som en skidåkare. Det senare hjälper ju då till att driva kroppen framåt och avlastar benen en del. Det senare är vad jag personligen mest är ute efter.

Med andra ord, ganska svåröverskådligt och inte lätt att veta vad som är Sanningen med stort S. Det finns ju trådar här på Utsidan där stavarna har diskuterats utifrån de här aspekterna.

Jörgen

alven sa:

Bra fråga, skulle vara intressant att se om det finns nån som kollat upp det närmare.

Stavar ger (i alla fall för mig) en positiv effekt på gåendet, för min egen del handlar det om att knäna avlastas. Sedan tycker jag att mina egna stavar är i tyngsta laget (Gipron Sherpa, 598 g/par), men jag gillar flicklock-systemet och att de är i tre delar. Att byta till t.ex. kolfiber är dessutom en i mina ögon oförsvarligt dyr historia.

Klicka för att se resterande...

Skor ger också helt klart en positiv effekt på mitt gående. Stabiliteten i ett par välgjorda, välsittande kängor likaså. Att det sedan kräver mer energi för att lyfta fötterna med dessa på är en annan sak... Rent krasst är det i båda fallen kanske en balans mellan att vara energieffektiv, och att vara skonsam mot kroppen?

GustavOh sa:

Skor ger också helt klart en positiv effekt på mitt gående. Stabiliteten i ett par välgjorda, välsittande kängor likaså. Att det sedan kräver mer energi för att lyfta fötterna med dessa på är en annan sak... Rent krasst är det i båda fallen kanske en balans mellan att vara energieffektiv, och att vara skonsam mot kroppen?

Klicka för att se resterande...

Absolut; och sedan hittar nog var och en sin egen balanspunkt, antar jag.

För mig avgörs alltihop av golvytan. Modellen som sådan ser väl OK ut (lite svårbedömt utifrån bilderna på Fjäderlätt). Även om markpinnarna i fotänden ser opraktiska ut så ger de ett välbehövligt lyft för att hålla sovsäcken fri från tältduken (vilket lär behövas om tältet har built-in läckage, dvs är gjort i Tyvek). Men hur stort är det egentligen? Kan man knöa in två personer i det, dvs använda det som tält vid bergslöpning?

Annars blir ju fortfarande per-personvikten lägre av ett 900g-tält delat på två än av ett 560g-tält delat på en person. Men det har ni ju redan upptäckt. Ensam måste vara stark!

Vandrare sa:

Så praktiskt. Nu vet jag att det finns 500 grams tält att använda om solen skiner, myggen är bortblåsta och regn inte är att vänta. Om jag skiter totalt i tält är jag alltså über ultra light (Nytt begrepp: üul). vad är nästa supersmarta uppfinning? Solglasögon utan glas att användas på natten? :-o

Klicka för att se resterande...

*LOL*
Bra resonemang som ger lite perspektiv på den verklighets flykt som många vänner av UL ägnar sig åt! Frågar mig även hur livslängden är. Någon som gjort en livscykel på hur dessa prylar belastar naturen?

PeterT sa:

*LOL*
Bra resonemang som ger lite perspektiv på den verklighets flykt som många vänner av UL ägnar sig åt! Frågar mig även hur livslängden är. Någon som gjort en livscykel på hur dessa prylar belastar naturen?

Klicka för att se resterande...

Vad är mest verklighetsflykt: köpa ett 500-grams lektält eller ett 4-kilos nordpolstält?
Det senare är utan jämförelse det vanligaste, och därmed det mest negativa för såväl plånböcker som miljö.

Men den lösning som passar bäst är såklart den helt utan verklighetsflykt, där man köper utrustning för de faktiska behoven. Det är målet för oss på Fjäderlätt.

Ang. Tyvek tält

Martin Fjäderlätt;357408 sa:

Vad är mest verklighetsflykt: köpa ett 500-grams lektält eller ett 4-kilos nordpolstält?

Klicka för att se resterande...

Oj vad du tog åt dig plötsligt! Fanns nog fler tält att välja på sist jag kollade...

Det senare är utan jämförelse det vanligaste, och därmed det mest negativa för såväl plånböcker som miljö.

Klicka för att se resterande...

Strunt prat! Dagens friluftsfolk är väldigt pålästa och dit bidrag för ökad medvetenhet ger jag inte mycket för. Problemet är den allt ökande hetsen efter nytt, bättre, lättare, häftigare vilket leder till överkonsumtion och fjärmar oss från att njuta av vårt friluftsliv. Dax och landa och sluta predika. Att betrakta andra med ditt "von-oben" perspektiv bidrar till denna hets.

Men den lösning som passar bäst är såklart den helt utan verklighetsflykt, där man köper utrustning för de faktiska behoven.

Klicka för att se resterande...

Vem är det som rusar fram i naturen med 110% fokus på nya prylnyheter och helt missar orsaken och njutningen i att lämna hemmet trygga vrå? Att köpa utrustning är alltid en kompromiss. Ett UL tält i Tyvek är en så nishad produkt att snart sagt INGEN är betjänt av det, dvs. annat än att bräcka polarn! Där av Hillebergs försäljnings framgångar då 1 tält, tex 2,1kg Nallo, funkar till allt.

Det är målet för oss på Fjäderlätt.

Klicka för att se resterande...

Oss? Ah, jag förstår. Mig exkluderat då jag ju inte vet vad jag pratar om...!

Jörgen Fjaderlatt.se sa:

När det gäller stavar så kan man ju bära saker i händerna utan att lyfta dem hela tiden. Energiåtgången med raka armar handlar väl då mer om att hålla fingrarna kröka trots en viss tyngd.

Stavar anges i vissa sammanhang öka "träningseffekten" med 40%. Detta handlar nog ofta om energiåtgång för att fria till motionärer som använder stavar för att gå ner i vikt. Men detta anses nog bara gälla för folk som är ovana vid att använda stavar. De vana är mer energieffektiva.

Sedan handlar det väl också om hur man använder stavarna. Om man huvudsakligen stöttar sig på dem, som ett försteg till rullator, eller om man skjuter ifrån som en skidåkare. Det senare hjälper ju då till att driva kroppen framåt och avlastar benen en del. Det senare är vad jag personligen mest är ute efter.

Klicka för att se resterande...

Det enklaste sättet att bära saker är i ryggsäcken.

Jag använder dock stavar precis som du - att utnyttja musklerna i armarna för att avlasta benen. Muskler i armarna utnyttjas då också för förflyttning. En annan fördel är ökad balans vid knixiga passager.
Totala energiförbrukningen torde dock bli högre än att bara låta stavarna ligga i ryggsäcken (=armarna behöver inte utföra något arbete alls)?

Energiförbrukning och stavgång är nog inte helt lätt att reda ut i praktiken. De undersökningar som ger upp mot 40% högre energiförbrukning handlar om "forcerad gång", dvs motionsgång. En undersökning från idrottsmedicin i Umeå visade dock på marginellt ökad energiförbrukning vid "normal" gång. På fjällvandring använder jag personligen stavarna främst som avlastning och stöd och ffa uppför och nedför är de till stor hjälp (samt även i stökigare terräng som block). En hypotes är ju att det sker en kompensation då man mha stavar avlastar en del av benmuskulaturen och därför blir så att säga summan av energiförbrukningen relativt konstant. Men det har jag inga belägg för. Rent krasst och utan för mycket teoretiska resonemang så tycker jag i varje fall att de är till stor nytta under fjällvandring.

Tyvektältet tycker jag dock inte verkar vara något att hänga i julgranen. I varje fall inte för svenska förhållanden.

D