Everest ispik

Nu har Stadium slagit upp sina portar i Östersund och lyckliggjort oss här í Jämtland.

De säljer både ispik och skridskostavar under sitt eget märke? Everest till konkurrenskraftiga priser.

Är det någon därute som har erfarenhet av dessa redskap och kan uttala sig om funktion och kvalité?

/Örjan
 
Senaste nr av utemagasinet har en genomgång av olika skolor när det gäller ispikande. Dels de som gillar sk. stavpikar och de som vill ha tyngre (mera traditionella) pikar. Så det är mycket individuellt och beror också lite på vad man skall använda den till, och vilken typ av isar man åker på.
 
KLAGER; sa:
Senaste nr av utemagasinet har en genomgång av olika skolor när det gäller ispikande. Dels de som gillar sk. stavpikar och de som vill ha tyngre (mera traditionella) pikar. Så det är mycket individuellt och beror också lite på vad man skall använda den till, och vilken typ av isar man åker på.
Tar de upp Lison-Almkvist-skolan? Är väldigt nyfiken på tankarna bakom hans pikar, men har tyvärr inte haft tillfälle att prata med honom om detta. Är det någon annan som kan sammanfatta?
 
kr-val; sa:
Tar de upp Lison-Almkvist-skolan? Är väldigt nyfiken på tankarna bakom hans pikar, men har tyvärr inte haft tillfälle att prata med honom om detta. Är det någon annan som kan sammanfatta?
Sammanfatta kan jag nog inte, för hans tankar är både utvecklade och invecklade. Bo G kanske kan utveckla mer?

Efter att ha åkt i två säsonger med hans pik, s.k. fälpik, är jag väldigt nöjd. Jag är inte en stakåkare och i dålig is använder jag staven istället. Jag prioriterar pikfunktionen helt. Piken är väldigt lätt att kalibrera in sig med, man får snabbt känsla att skilja 4 från 5 cm och bärigt från icke bärigt. Den har en tung fyrkantig spets som man inte behöver använda kraft för att pika, man använder pikens egen tyngd. Detta gör att jag nu slipper ont i armbågarna, något jag ganska ofta fick med min förra pikmakarpik, som jag dessutom aldrig kunde kalibrera.

Den tunga pikspetsen kan monteras av, om man behöver åka skidor/skredstång ut till skridskoisen. Det har jag hittills inte testat. Om man monterar av spetsen får man i princip en lätt stav.

Anledningen till att jag gillar fälpiken är känsligheten i bärighetsbedömningen. Jag kan försöka lägga upp några bilder på spetsen här.

Everest pikar har förut haft ett väldigt kort avstånd mellan en liten spets och skaftet, något som jag inte tror på. Har inte sett årets dock. Men som någon skrev är pikar personligt och oavsett modell måste man lära sig sin pik. Men prioriterar man pikfunktionen och vill lära sig bedöma isen, så rekommenderar jag inte stavmodellerna.

mvh Staffan
 
Lasses piktankar

kr-val; sa:
KLAGER; sa:
Senaste nr av utemagasinet har en genomgång av olika skolor när det gäller ispikande. Dels de som gillar sk. stavpikar och de som vill ha tyngre (mera traditionella) pikar. Så det är mycket individuellt och beror också lite på vad man skall använda den till, och vilken typ av isar man åker på.
Tar de upp Lison-Almkvist-skolan? Är väldigt nyfiken på tankarna bakom hans pikar, men har tyvärr inte haft tillfälle att prata med honom om detta. Är det någon annan som kan sammanfatta?

Utemagasinet tar ej upp Lasse Lison Almkvists piktankar i årets decembernummer. Kalle Grahn intervjuade mig i samband med att han skrev artikeln. Kanske pratade ha även med andra.

Lasses krav på pik är i korthet följande.

Konisk spets som ej fastnar i isen vid pikande i farten.

Ca 1 kg vikt på kombinationen pik + stav för att underlätta att alltid ha samma rörelseenergi i pikningen för att lättare bedömma bärigheten.
Detta också för att orka pika en hel dag utan att trötta pikarmen. Ju svagare arm ju större nytta av en tung pik.

Rejäl diameter av pikhuvudet för att underlätta bärighetsbedömningen vid mjukare iskvalitet. Lasse brukar yttra elaka omdömmen om de ofta förekommande stavarna med vassa spetsar som han benämner synålar.

Pikskaft utan alltför mycket svaj.

Lasses egen fälpik har olika pikhuvuden för olika isar.

Lasses halvkommersiella fälpik som han säljer för några hundralappar består av ett fyrkants järnpikhuvud som är svetsat på ett slitsat järnrör. Det senare dras på pikskaftet av aluminiumrör med en slangklämma. Tanken var från början man skall kunna använda ett löst pikhuvud på en pikstav men de flesta som använder Lasses pikar har köpt hela kitet med ett rakt aluminiumrör och flytkropp.

Jag tycker att Lasse har tillfört en hel del med sin kamp för att återupprätta ispiken. Givetvis finns det olika uppfattningar bland vana ledare och skrinnare om vad som är bäst.

Personligen har jag modifierat Lasses konstruktion en del och arbetar på att göra ett lätt pikhuvud i aluminium med hårdmetallspets.
Jag har hjälpstaven inne i pikskaftet och paketet sitter bra ihop så att jag utnyttjar hela vikten vid pikning. Jag har god kraft i min pikarm och föredra en något mindre totalvikt på piken än vad Lasse gör.
På min hjälpstav sitter en skruv med kameragänga högst upp vilket är mycket användbart vid fotografering och videofilmning.

Hälsningar Thure
 
Det låter som om det skulle vara idé att samarbeta med Bofors (eller vad de heter numera) och andra ammunitionstillverkare, de är mycket duktiga på att kombinera olika metaller, för att hitta de rätta genomträngande egenskaperna för ammunition. I stridsvagnsammunition används ju uran för att öka penetrationsförmågan, så långt behöver man ju inte gå. Men en tyngre kärna i pikspetsen kanske kunde hjälpa till?
 
Pikfri ismätning

Kanske är dags att utveckla den pikfria ismätningen. En liten radar på skridskon och en display på armleden som visar exakt istjocklek och iskvalitet...
[Ändrat av Anders.Appelqvist 2003-12-03 kl 15:28]
 
pikspetsar

Jag har en specialtillverkad spets på min pik som en ledare i LLK (Linköpings Långfärdsskridskoklubb) har tillverkat. Han använder någon typ av stål för pikspetskroppen som han svarvar till önskad form. Som spets lägger han in en racingdubb (dubb från dubbdäck) som ger suverän slitstyrka i spetsen. Spetsen görs lagom trubbig för att inte vara farlig. Han använder någon typ av lödning för att få dubben att fästa i pikspetskroppen.
 
Pikfri isbedömning

Anders.Appelqvist; sa:
Kanske är dags att utveckla den pikfria ismätningen. En liten radar på skridskon och en display på armleden som visar exakt istjocklek och iskvalitet...
Kanske dags att utveckla den pikfria isbedömningen? Går det att på ett säkert sätt att åka över en hel sjö/skärgårdsområde utan att pika en enda gång, dvs använda andra isbedömningskriterier än pikning?
 
Re: Pikfri isbedömning

kr-val; sa:
Kanske dags att utveckla den pikfria isbedömningen? Går det att på ett säkert sätt att åka över en hel sjö/skärgårdsområde utan att pika en enda gång, dvs använda andra isbedömningskriterier än pikning?

Jooo det är ju allra enklast att låta en tyngre person åka före!
 
Re: Re: Pikfri isbedömning

KLAGER; sa:
Jooo det är ju allra enklast att låta en tyngre person åka före!
Språkade en gång med en gammal bandyspelare som var igång på det glada 50-talet då ALLA spelade bandy. De spelade på naturis och det var ibland lite si och så med bärigheten på isen. Ibland när de spelade på tunn is kunde man inte vara för nära varandra får då var det risk för massplurr. Det gav ett helt annat spel!

Hur som haver så var denna bekant störst och tyngst i den lokala bandyklubben. Han hade därför uppgiften att alltid testa isens bärighet. Han hade också en obruten svit på 20 år där han plurrat minst en gång varje år...
 
Köpte en everest ispik förra vintern, som jag använde under många skiftande förhållanden. Omdömet är väl hyggligt, spetsen är rätt kort men "lagom" spetsig. Det isolerade greppet som fanns att hålla i under åkning var ett klart plus, men vad som saknades var ett ordentligt hantag upptill, det var svårt att få ordentlig kraft i huggen. Men detta problem löste jag med hjälp av cykelhantag från "klas-olle" o lite fixande hemma, så nu får jag kraft o behöver inte fryssa sönder fingrarna längre :) Efter som prylarna från everest ofta är billiga tycker jag att man mycket väl kan testa dem, funkar dom inte tillfredställande så har man ändå råd att "dumpa" dem, men ofta har jag blivit positivt överaskad.
Väntar spänt på att få komma ut snart o motionera min everest pik igen ;-)
 

Liknande trådar


Glöm allt du lärt dig om vandringsskor

Sneakers och löparskor kan vara bekväma för enklare promenader, men de är inte designade för de utmaningar som vandring kan erbjuda. Ojämn terräng, ...