Att svänga med turskidor!

Hur svänga med turskidor?


Jag är nyss hemkommen från en stugtur i Jämtlandsfjällen och med våra trogna men svårsvängda Fischer Europa 99r (Crown) var hustrun och jag tvungna att ploga oss nedför Helagsfjällets sydsida efter en näst intill topptur. Synd på en så’n härlig löpa! Det hade också varit roligare med ett par mer “lättsvängda” skidor då kryssleden bar såpass kraftigt utför, att några svängar var på sin plats.


Hur göra? Spannet, som ju är en förutsättning för skidåkning på plan mark och uppför, gör också skidan oerhört kursstabil dvs svårsvängd.


En idé leker mig i hågen. Vore det möjligt att spänna en lina mellan bindningen och skidspetsen såpass kraftigt att spannet reduceras och det främre brättet inte “skär fast” då skidan kantställes i en sväng? Det bakre brättet är kortare och “släpar” varför detta borde vålla mindre problem. En spännanordning skulle man kunna ha i anorakfickan och den skulle kunna appliceras på några sekunder.


Är det någon som har synpunkter på ovanstående princip eller som har en bättre idé/lösning?

Det är det som är vitsen med telemarkssvängar

Så det kan bli! I början av 80-talet fick Telemarkssvängen sin renässans. Jag gick på skidskola i Stora Blåsjön och skulle lära mig åka telemark. Det gjorde man på helt vanliga turskidor typ Europa Crown 99. Man hade vanliga turpjäxor och kabelbindning.
Telemarkssvängen är ju en gammal norsk uppfinning (därav namnet).
Vi hade en färdledare som var helt suverän på att ta sig ned för orörda sluttningar av den typ du beskriver. Man stod bara avundsjuk där och gapade.
Sedan har telemarksåkningen utvecklat sig till sin egen specialitet med massor av prylar och utrustning och kläder etc.
Och nu har det gått så långt att man inte längre vet vad den är till för!
Mitt råd är, lär dig åka telemark! Det är bäst att öva i slalompisten, för det går lättare om det inte är så djup snö, men det skall gå bra i lössnö också när man kan tekniken!

Tveksam...

Det finns två faktorer som till största delen avgör hur lättsvängd en skida är. Det ena är, som du skriver, spannet. Ett hårt spann gör att skidan inte kan böjas i en jämn båge, utan mittpartiet kommer att förbli rakt när man belastar skidan. Jag är tveksam till att detta går att avhjälpa genom att tvinga upp brättet med en lina.


Den andra faktorn är skidans form. Ju större insving (som norrmännen säger; skillnad i bredd mellan brätte och midja), desto lättare att svänga. Om jag inte minns fel så har Fischer E99 ett av de minsta insvingen på marknaden, och är därmed extra svårsvängd. Insvinget påverkar inte skidans turegenskaper i någon större utsträckning, i alla fall inte om det hålls inom rimliga gränser. Det är för mig obegripligt att ingen tillverkare gör turskidor med dubbelspann som samtidigt har ett rejält insving (15-20 mm istället för 8-10 mm som är vanligt idag). En sådan skida skulle kunna bli en höjdare för alla som går på tur, men då och då vill lägga några snygga svängar utför fjällsluttningarna.


MVH


Peter Ask

Det går...

Det går bra att åka telemark med Ficher E99 Crown. Det tar ett tag att få till svängarna bara. För mej tog det en 4 dar ungefär och då hade jag Lundhags alask kängor. Det blir betydligt lättare med midje skidor och stabilare skor, fast det är inte lika behagligt uppför.

Telemarksväng med 20kg på ryggen, nej tack !

Under mina toppturer med telemark/ turskidor (Rossignol Randone) har jag upptäkt att pararellsvängen är betydligt effektivare och mindre ansträngande trots att jag kör med läderpjäxor med enkel snörning. Under enklare förhållanden kan man ju öva telemarksväng för att kunna glassa i Åre / Riksgränsen. Jag har inte under några förhållanden upplevt telemarksvängen som effektivare än pararellsväng, speciellt inte med packning på ryggen.

Har åkt de sk. "vita blixten" (vilka man nog kan klassa som turskidor om jag uppfattat det hela rätt..) Dessa svängdes enklast genom att göra som i slalom, lyft dalskidan och lägg ned åt det håll du vill svänga så kommer den andra att följa efter. Tekniken funkade bra även med 20kg på ryggen, (även med pulka också fast svårare och med sämre effekt)

Telemarkssväng

Jag har kört med telemarksväng och olika typer av turkidor sedan 80-talet och det funkar för det mesta utmärkt.

Är det hårt och brytigt så går det att använda stämkristiania och regelrätt parallelsväng.

Lyd Paul Parkers rekomendation och åk skidor pragmatiskt.

Väcker denna gamla tråd på nytt

då det nu finns turskidor med dubbelspann och rejält insving (midja). En sådan skida är Fisher Europa 109 BCX men även Fisher Europa 99 har smalare midja nuförtiden.

Thure

Thure, jag såg i en annan tråd att du bytt från gamla Europa 99 till Europa 109. Har dina 109r fiskfjäll?

För övrigt kan jag bara hålla med klippen och Paul Parker; åk skidor pragmatiskt. Själv har jag ett par gamla Europa 99. Telemark funkar bra i pist och lössnö, annars blir det hederlig överlevnadsåkning (plog, parallell, tramp, vad som helst...)

Anders
[Ändrat av Anders M 2007-01-30 kl 18:47]

När jag på egen hand försökte lära mig telemarktekniken märkte jag att det gick snabbare utför om man lade bakvikt på skidan. Vet inte om det har med att göra att man då lyfter spannet en aning.

Har länge velat kunna göra svängar med mina turskidor men insett att just tur kanske är lite för riskabelt/oberäkneligt för den typen av äventyr. När jag övade slant man på skare här och åkte över en puckel på ett annat ställe så att man tappade balansen och hamnade i ett jättehål under en gran. En bekant knäckte skidan när han skulle visa hur man görför att han halkade till och åkte in i en driva.

Vad tycker ni som kan? Är det verkligen vettigt att vara kanske 60km från närmsta väg med packning och göra telemarksvängar?