Tips för lättare packning

Inte märkvärdigt tungt. Min packning för 8 dar i Norge 2014 vägde 7,5 kg på ryggen plus 1,8 kg kläder på kroppen. Till skillnad från dig har jag skor på fötterna, de väger väl 8-900 gram.

Och därutöver mat.



Jag hade lättare tält och sovsäck och ingen handduk (man torkar ändå). Jag kunde den gången ha skippat en påbörjad gasburk, 300 gram, och kanske knappat in på hygien och sjukvård (totalt 590 gram) men jag orkar inte peta med sådant. T ex köpte jag en toarulle som jag hade med på alla tre turer den sommaren, totalt 34 dagar.


En tung post för mig är en axelremsväska för pengar, biljetter, kort, pass, etc.
(var skulle jag annars ha dessa? I handen?)
Med innehåll 530 gram.
Jag hade ovanligt lite kartor på den turen (kartor + kompass+ fodral, 350 gram) och på mina kontintentala turer kan kartorna väga uppåt 7-800 gram.
 
...

En tung post för mig är en axelremsväska för pengar, biljetter, kort, pass, etc.
(var skulle jag annars ha dessa? I handen?)
Med innehåll 530 gram.
Jag hade ovanligt lite kartor på den turen (kartor + kompass+ fodral, 350 gram) och på mina kontintentala turer kan kartorna väga uppåt 7-800 gram.

På decathlon finns en billiig midjeväska på 40g som är stor och rymlig. Tänkte ha den på tåget med allt som behövs där inkl tandborste och frukostmackor. Finns även axelremsväska i samma serie

https://www.decathlon.se/midjevaska-komprimerbar-id_8356619.html
 
Senast ändrad:

Lästips

Europas okända pärlor – 10 vandringar bortom turiststråken

Sugen på att packa väskan och vandra utanför Sverige? Då är den här listan för dig!

Stabil sikt för skarpa naturupplevelser – Nikons nya kikare lyfter blicken

STABILIZED S ger stadig bild i varje ögonblick. Skarp optik, låg vikt och lång batteritid gör dig redo att se mer.

Prisade prylar: här är vinnarna av Scandinavian Outdoor Award

Bland de vinnande produkterna finns bland annat en slittålig lättviktsryggsäck och en designklassiker i rostfritt stål.

Vinn skor och startplatser till Merrell Göteborg Trailrun för två!

Delta i Göteborgs stora trailfest den 6 september! Nu har du chansen att vinna både startplatser och nya MTL ADAPT från Merrell åt dig och en vän.
Tack för alla tips!

En till fråga: funderar över att inte gå med tunga stövlar och damasker den här gången. Spelar med tanken att ta traillöparskor + Sealskinz vattentäta sockor, som går upp till knäna.
Är det en dålig idé?
 
Nu vet jag ju inte vad.du har haft för stövlar mem jag brukar inte förknippa stövlar med stabilitet, likt kängor, så jag tycker byte låter som em bra idé. Själv kör jag kängor men känner mig inte mogen/modig nog att lämna dem hemma.

Tycker att strumpor till knäna låter lite onödigt högt dock.
 
Tack för alla tips!

En till fråga: funderar över att inte gå med tunga stövlar och damasker den här gången. Spelar med tanken att ta traillöparskor + Sealskinz vattentäta sockor, som går upp till knäna.
Är det en dålig idé?

Människor är förstås olika, men det förundrar mig att så många är så rädda för att bli lite blöta om fötterna. Jag har kört med låga skor, viktsklass 8-900 gram, sen 2011, för att jag plötsligt blev tvungen att pröva. Ett par Salomon var det då. Det var i Alperna, men kort därpå gick jag med samma skor i det rätt sumpiga Trolheimen
utna problem. Året därpå köpte jag i Paris ett par Merrell som jag tyckte var lite för fina för fjällen. På sensommarens alptur råkade jag ut för nysnö och temperatur kring noll, och därmed utsattes skorna för ungefär samma prov som vid upprepade vad (eller stengång). Och de bestod provet.

Om jag är beredd att gå över till trailrunner-skor, t ex Salomon Fellraiser (inte Hellraiser) vet jag inte. Jag är inte säker på att sulan är tillräckligt stadig. Men de flesta människor har stadigare vrister och överlägset bättre balans än jag.

Knälånga strumpor har jag för längesen övergivit av ett mycket enkelt skäl: det är lättare att tvätta människohud än kläder.
 
Skäl att jag är 'rädd' för blöta fötter: både i fjol och 2014 var det så kallt och blött under fjällvandringen att jag kände inte mina tår efter jag fick blöta fötter (pga vad).
Hade tjocka Haglöfs grym hi kängor och smartwool hunting sockor. Blev så kallt på hela kroppen att jag skakade till slut bara tills jag kunde krypa ner i sovsäcken.

Tänkte sockor som går upp till knäna som skydd mot mygg, för extra värme och för alla tillfällen där man vadar.

Skorna som jag tänkte på är Salomon Speedcross.
 
Har du provat speedcrossen?

För mina fötter är de definitivt för tighta och skulle aldrig få ner sealskinz i dem. Max ett par tunna löparsstrumpor.
 
Jag är en tjej och har herrmodellen, så dom är rätt breda för mig. Passar bra med tjocka sockor.

Tänker mest på temperaturer runt noll och iskalla vad, som man ju har i Lapplandsfjällen. I södra Europa vandrar jag bara med löparskor.
 
Jag tror inte sealskinz skulle klara att hålla tätt under en så lång tur.
Mina erfarenheter:
Jag har provat att vandra med tevasandaler, sealskinz (medellånga varianten) och merino-tåstrumpor inuti. Det fungerade bra (ca tio dagar på led i Spanien) trots att det regnade ordentligt nästan varje dag. Men en dag när jag gick på en lerig grusväg, då fick jag en skopa sandig lera i ena sandalen, under strumpan liksom, och då blötte det igenom. Annars fungerade det eftersom jag hade möjlighet att torka sealskinsen varje natt (bodde på pensionat)
Ok förra sommaren i fjällen hade jag med sealskinsen till fjällen. Gick i Lundhagskängor och tog fram seaskinzen efter att jag råkat blöta ner kängorna totalt. Det var skönt att ha torrt i kängorna. Men det blev väldigt tätt i kängorna, och det gick inte att torka sealskinsen i tältet, så fötterna blev uppblötta och skrynkliga och jag fick fotsvamp till sist. Inte kul alls.:(
Så jag skulle då inte vilja gå i sealskinz tre veckor om man ska tälta.
 
Tack för att du delade på dina erfarenheter!

De dagar där leden är torr skulle jag såklart ta på vanliga ullstrumpor.

Ska kanske prova på det hela några dagar häromkring. I Spanien/ Portugal är det ju inte så realistiskt att testa för att det är så varmt där.
 
Absolut värt att tänka igenom matsedeln; det behövs ju ingen längre tur bortom löpande provianteringsställen för att maten ska bli största enskilda vikt- och volymposten i ryggsäcken.
Och nej, man behöver inte dricka olja för att komma upp i över 600 kcal/100 g i snittvärde. Det naturliga exemplet på sådan mat är ju alla nötter och frön, men man kan komma lika långt med väldigt goda gryträtter etc.

Skillnaden nötter emellan kan vara ganska stor, om jag mins rätt ligger macadamia nötter ca 200 kcal högre än jordnötter per 100 gram.

Eftersom tråden ligger i lättpackningsavdelningen så tar kroppen inte upp all energi från nötter. Vilken typ och hur mycket man tuggar/maler påverkar så det går inte att säga en generell siffra.
 
Ja det är extra viktigt med vatten vid fet kost. Dock kan ju det behövda vattnet drickas i kallt tillstånd istället för att vara värmd i maten, koka en halvliter extra vatten tar ju ändå ett par minuter (haren tumregel att en.liter vatten tar 4 minuter att koka, kanske inte stämmer, rätta mig gärna). 2 minuter *3 måltider * 7 dagar blir ju ändå 42 minuter koktid i veckan, motsvarar det en liten tub?


Om det antas att det är 0.5 liter vatten som kokas upp (men ingen långkok) per måltid bör det inte dra mycket mer än 150 gram gasol/vecka om det eldas i en Trangia 27 med gasolbrännare

Kylflänsad grytas extra vikt tar tid att jaga fatt i besparad bränsle - 100 gram extra i vikt på grytan för att den är kylflänsad gentemot en flatbottnad kan ta 50 måltider att jaga igen i jämförelse med en trangia 27 med ca 7 gram gasol per 500 gram uppkokt vatten. Trangia 27 på gasol är synnerligen effektiv när det gäller uppvärmning trots flatbottnad gryta.

Andra kök som Omnifuel, Optimus Nova , Omnilite med flera koppbrännarkök och även några toppbrännare som sätts på tub direkt så kan det vara minst 10 gram gasol per 0.5 liter vattenuppkok och minsta blåst och inte vindskyddad tillräckligt kan lätt fördubbla förbrukningen - där kan en kylflänsad gryta tjänas in på kortare tid viktmässigt, men det är för att köken överlag har sämre verkningsrad redan innan...

En sak till - det är inte fullgas som ger den bästa bränsleekonomin - utan "lagom" pådrag och tittar man på låga/grytbotten så skall det vara minst några mm 'svart' mellan lågslut och kanten på (flatbottnad) grytan, inga blå lågor över kanten på grytan då det är totalt bortslösad värme och bränsle.

Gasar man på mer så värms det förvisso fortare, men också mer värme förloras för att allt större gasmängder helt enkelt inte hinner kylas av mot grytan utan 'rinner' utanför. Kokar man upp halvliter på 2 minuter och flatbottnad gryta så är det ingen ekonomikörning!! - ekonomi så är man närmare 4 minuter för en halvliter uppkok...

Provkoka upp 0.5 liter vatten på eran kök hemmmavid och väg tuben före och efter var gång typ 5 ggr efter varandra och notera. Ligger man runt 6.5 - 7 gram gasol per uppkok per 0.5 liter så kan det knappast bli bättre med flatbottnad gryta och man ligger på ca 50% verkningsgrad och att gå över till kylflänsad gryta kanske ger 1.5 - 2 gram till i bränslebesparing per uppkok.

Ligger man på 10 gram och däröver per uppkok bör man fundera på varför köket inte fungerar bättre, har för smal gryta gentemot brännardiametern?, eldar på för hårt etc. Skillnaden 7 gram - 10 gram är 30 gram bränsle per 10 måltider eller 63 gram/vecka



Slutligen, det här med kylflänsade grytor...

Med kylflänsad gryta får man _absolut inte_ elda inne i tält eller absid och man sitter inne i tältet samtidigt - utan man skall sitta _helt utanför tältet_ när man använder köket. Detta för att brännavgaser från köket kan samlas som en säck inne i tältet vid ogynnsam vind och det blir jättefarligt för den som råkar vistas där!!!

Eldar man i kylflänsade grytor så är de väldigt stora kolmonoxidproducenter av den enkla anledningen att genom kraftig avkylning med flänsar för nära in i lågan så hinner det inte brinna helt färdigt och en del av de kylda obrända delarna av lågan som normalt ger den blåa manteln på lågan (som tex. syns under en planbottnad gryta) är just CO som normalt sett annars brinner! - men nu pyser ut oförbränt efter sidorna av den kylflänsade grytan.

Bränngaserna som pyser ut runt grytans kylflänsar är bokstavligen livsfarliga!! - det är som avgasrörsutloppet på en gammal tomgående bensinbil utan katalysator och skall betraktas som sådan!!!

Det finns förvisso ganska vida grytor med bara kylflänsar sista cm längs efter kanten, de klarar sig bättre om man inte tokgasar brännaren - men så har vi vattenvärmare som Jetboil, Primus Etasolo med smal gryta - dessa rastas helst helt och hållet utomhus av CO-skäl trots den behändiga formatet...


Det är kraftig CO-varning på den typen av kök med kylflänsade grytor och skall man vara ute mindre än två veckor så kommer man inte tjäna in vikten genom lägre bränsleförbrukning gentemot grytans ökade vikt i jämförelse med en flatbottnad dito och bra fungerande kök.
 

Få Utsidans nyhetsbrev

  • Redaktionens lästips
  • Populära trådar
  • Aktuella pristävlingar
  • Direkt i din inkorg

Lästips