|
Ja, det är ju ofta inte mycket man kan göra om man drabbas på kalfjället. Det bästa jag har kommit på är att sitta ned på huk med fötterna ihop så tätt som möjligt när det mullrar i den direkta närheten. Risken för en direktträff är ju ändå relativt liten, så risken får väl i princip ses som att man får en sidourladdning genom sig eller att man har kontakt med jord som en sidourladdning drar igenom. Att ligga ned är nog det sämsta man kan göra, särskilt i sovsäcken. Har man otur kan ju värmen från urladdningen smälta sovsäcken och bränna in dragkedjor och andra metallföremål in i huden.
På en tur uppe vid Taavaätno och Lainio förra året fick vi uthärda totalt 12 åskväder under tio dagar. Särskilt en kväll var det ganska lätt att hålla sig för skratt kan jag säga. Att huka under en tarp när blixt och knall kommer samtidigt och marken skakar och med endast några fjällbjörkar runt omkring som enda tröst, är inget man direkt längtar efter att få uppleva igen. Inte heller brukar jag drömma mig tillbaka till den dag när åskan kom över mig på kalfjället vid Helags, då håret reste sig på armarna och huvudet av laddningen i luften.
Som tur är är ju risken att något ska hända väldigt låg. Det man oroar sig för är ju egentligen mer sin egen rädsla. Ungefär som för ett björnmöte på nära håll...
|
2012-06-26, 18:32
Linjär visning
