Yxvett

Till sommaren har jag tänkt att göra en 2veckors solovandring i fjällmiljö men även skogsmiljö. I skogsmiljö så finner jag det självklart att göra upp eld om kvällarna och därför ha med en yxa. (Nej ni kan vara lugna, jag ska inte ägna mig åt otillåten avverkning).
Under de senaste månaderna har jag därför börjat använda yxan mer för att bekanta mig med redskapet och även slipat upp den så den är knivvass. Tidigare i livet har jag hanterat många slöa yxor, men att hantera en vass yxa har nu lett till en hel del skador. Jag är helt enkelt klantig och ovan vid hanteringen av en vass yxa och har fått många skador och skärsår på händerna. Inga skador har varit av betydelse än, men jag har ändå reagerat på min oförmåga att hantera yxan. Det svider att svälja stoltheten och erkänna (jag har tidigare ansett mig vara en erfaren och säker yxman) att jag i säkerhetssyfte nu värderar att lämna yxan hemma.
Å andra sidan så kan man resonera att jag nu fått en större respekt för yxan och lärt mig hur man INTE ska hantera den.

Min fråga till er är: vad är er inställning till yxan? Har ni med er den när ni är ensamma ute i skogen, eller lämnar ni den hemma av säkerhetsskäl?
 
Har aldrig behövt en yxa när jag ska göra upp en liten enkel myseld i skogen. En lagom kniv och handkraft räcker till de dimensioner på grenar och kvistar jag behöver. Eller har du tänkt fälla träd ?

Jag lämnar den hemma av tyngdskäl på vandringar men kan gärna ta med den om jag är ute över dagen bara för det är kul att använda den.

Mvh Johannes
 
Lämnar den hemma. Inte så mkt pga skaderisken utan att det är alltid lite klumpigt att ha den med sig, små campingyxor är rätt värdelösa ändå tycker jag, En fällbar såg + bra kniv är ju bättre om man behöver kapa och klyva fallved (om det är det du tänkt använda den till?) För även om man har yxan med sig har man ju ändå med sig en kniv. En fällbar såg väger väl något minde ändå än ens en nätt yxa men känns betydligt mer praktisk.

För att kunna klyva med en yxa behöver man ett stabilt platt underlag och gärna ett rakt snitt på det man skall klyva. Så såg + kniv + tillkapad bankare man hittar på plats känns bättre och mindre frustrerande.

Sådär tänker jag iallafall.
 
En stadig (Mora)kniv och en japansåg eller Fiskars grensåg räcker långt.
Men visst är det trevligt med en välgjord yxa, men jag bär inte min långt.
 
Blir nyfiken på hur du gör för att skära dig på yxan. Att hugga sig begriper jag hur det går till, men inte inte skära sig. Lyfter du den i yxhuvudet?
 
Skall man ha yxa för ved, så skall man ju främst klyva och då skall man inte ha en så vass yxa. Antingen en liten klyvyxa eller en annan yxa som är slipad för att klyva
 
Instämmer helt med kniv + vikbar grensåg; både lättare och betydligt mera användbart.

Den enda fördelen med yxan är att det går att romantisera i det oändliga kring material, skötsel och handhavande. Som verktyg till allemansrättsligt friluftsliv är den däremot helt akterseglad, så länge du inte har fri tillgång till grov, sågad men okluven ved som enda bränsle..
 
Yxa på vandring är överskattat. En hopfällbar bågsåg och en riktig stadig slidkniv är bättre när man är ute på långpromenad... Jag har en Portex 21" bågsåg från början av 80-talet, den är lätt och smidig - består av tre delar av aluminiumrör, plus 535mm Sandvik-bladet, och skjuts ihop så att den bildar ett rakt fyrkantsrör på 17x35 mm med 660mm längd. Väger ungefär 540 gram. Nästan lika stadig och bra att såga med som en standardbågsåg. Tyvärr tillverkas den inte längre, men det finns säkert andra liknande modeller? Totallängden 66cm är i samma storleksordning som mitt teleskopspö (57cm) och mina TrailPro pensionärspinnar (63cm) som den samsas med i Alaskans spötunnel = lätthanterat...

Jag har också en liten Gerberyxa, (den minsta, den med en integrerad kniv i handtaget) - men den bor numera i hobbybilens verktygssats. Där gör den mer nytta än den någonsin gjorde i byxbältet eller i ryggsäcken...
 
Den enda fördelen med yxan är att det går att romantisera i det oändliga kring material, skötsel och handhavande. Som verktyg till allemansrättsligt friluftsliv är den däremot helt akterseglad, så länge du inte har fri tillgång till grov, sågad men okluven ved som enda bränsle..

Men det är ju precis vad man har när man gör dagsturer till många vindskydd med eldstad!

Hälsningar

Nybliven och lycklig ägare till en Gränsfors "Lilla yxan"

PS. Men på längre vandring tar inte jag heller med den. DS.
 
Som sagts tidigare, yxor ska inte vara knivskarpa, de fungerar bättre om eggen är grövre (större eggvinkel). Möjligt att en snickaryxa för finare detaljer kan tjäna på att vara riktigt vass, men annars inte.

Skulle också lämnat den hemma, yxan är inte ett rimligt verktyg för lagligt frilufsande :).
 
Tack för alla svar.
Jag levde mitt friluftsliv utan yxa i många år, sågen är som ni säger ett mycket bra verktyg. Anledningarna till att jag har börjat använda yxa är för att jag blivit påverkad av alla hipsters, har nördat friluftsdokumentärer som framhåller yxans förträfflighet och för att det med yxa är lättare att komma åt den torra veden som finns i vedkärnan och få tillgång till (någorlunda) torr ved. Men jag kanske får gå "back to basics" och klyva med kniv igen.

Blir nyfiken på hur du gör för att skära dig på yxan. Att hugga sig begriper jag hur det går till, men inte inte skära sig. Lyfter du den i yxhuvudet?

Skadorna har som sagt var kommit till av klantighet. Senast jag skar mig var händelseförloppet följande: Med yxan i ena handen och en träbit i den andra satte jag eggen emot träet och flyttade sedan yxa och träbit till huggkubben. När jag sätter ned träbiten emot huggkubben hoppar yxan av och faller några centimeter ner på min hand.
Hade detta skett med en kniv eller slö yxa hade inget hänt, men en "knivegg" som är 1kg tung har mycket rörelseenergi inneboende även vid så korta fall som det nu var tal om och skadan blev därför oproportionerligt stor.
 

Glöm allt du lärt dig om vandringsskor

Sneakers och löparskor kan vara bekväma för enklare promenader, men de är inte designade för de utmaningar som vandring kan erbjuda. Ojämn terräng, ...