om att bygga, elda och använda ved-kök...

"on line" igen... har varit på landet i helgen.

@ Tordnado..!
Redan första test-elden såg samma fenomen som du beskrev vilket visade att en stryp-ring skulle vara nödvändig för att kunna få en stabil och jämn låga. Jag började med en lite större öppning som syns på bilderna, men har nu minskat diametern till lite under ½ förbränningskammaren (32 / 75 mm).

Att ha ett gemensamt ytter-rör för isolering av förbränningskammaren och vindskydd till kastrullen är tveklöst praktiskt, men antagligen inte så bra för förgasnings-temperaturen. I mina varianter tas förvärmd sekundärluft från mellanrummet och även det kyler förbränningskammaren. Jag misstänker att förvärmningen av sekundärluften inte är lika viktig som att få maximal isolering på förbränningskammaren, som även nermander nämner. Så jag har tänkt att prova med att isolera med några varv med "skrynklig" alu-folie (för att få lite luft mellan lagren) runt förbränningskammaren, och ta in kall sekundärluft direkt utifrån. (hoppas folien inte genast smälter helt...)

Jag tror jag förstår hur du menar med primärluft-spjället. Med en roterbar extra ring av plåt runt botten på burken? Jag tror det kan vara lite svårare att göra för att få bra passing så den roterar lätt, än att göra hålen i botten som jag har. Men största anledningen till att jag har primärluft-intagen i botten, är att jag blev lite irriterad på att jag alltid ficka en rest med halvbrännda pinnar kvar när elden brunnit ut. Jag har ett finmaskigt nät (av ett högtalargaller) i botten som vilar ovanpå stödbenens trådar som sticker in i botten på burken. Nu blir det bara aska kvar.

@ nermander..!
Om man kan kalla det för "riktiga" gengas-kök är väl kanske gränsfall. Jag misstänker att det krävs fläkt för att få fullständig förgasning och förbränning med blå låga. Eller en opraktiskt hög skorsten. Min intention så här långt har varit att se hur långt man kan komma utan fläkt, och ändå få ett praktiskt användbart frilufts-kök.

Jag vill nog ändå påstå att det är gengas som brinner i mina kök, om än något förorenad. Ett uppenbart problem är just att hålla uppe temperaturen på veden för förgasningen med självdrag. Som jag kommit fram till är en förutsättning att man får hjälp av värmen från gengas-lågan. Jag har försökt tillsätta sekundärluften och tända lågan ovanför strypningen, men då blir det för kallt. Sekundärluften behöver alltså tillsättas överst i förbränningskammaren, under strypningen, så att lågan börjar inne i kammaren innan den stiger upp genom hålet.

En helt blå låga är ju så klart det ultimata målet. Men utan fläkt får man nog vara realistisk och säga "tillräckligt" blå. För mej är den tillräckligt blå när jag efter användning kan stryka handen under kastrullen utan att bli sotig - och det kan jag med dom här köken.

Precis som Tordnado får även jag en svart tjär-beläggning på kastrullen. Den är inget problem när kastrullen är kall. Då är tjäran hård och "torr". Men när man eldar blir den mjuk och lite kladdig, så det fastnar lätt mossa och annat skräp om man tar av kastrullen och ställer den på marken. En blåare låga skulle avhjälpa detta.

@ seobserver..!
Ang. temperaturen... Ingen av mina burkar har brustit. Skaren är svetsad kant i kant. Dom har förvisso inte kommit upp i glöd-temperatur eftersom jag "kylt" dom med sekundärluften som passerat på utsidan. Att skarven skulle brista är inget problem. Däremot blir nog livslängden väl kort på en konservburk i simpelt stål, om man isolerar bättre så dom närmar sej glödgning. Då behöver man nog övergå till rostfritt eller titan.

Film-tajm...
Jag har lagt upp några filmer på mitt Google Picasa. Men jag vet tyvärr inte hur länge dom kommer att vara tillgängliga där. Är det någon vet om YouTube eller något annat är bättre?

Filmerna är kanske lite långrandiga även om jag försökt klippa ner dom så mycket jag vågat. Dom är ca 10 min. styck.

Ved-kök 1 eldas utan kastrull
<a href="https://picasaweb.google.com/lh/photo/BhidnKlmfwGvbghqiDu7cwtvrzLFOCBzlrYcAI_VwC8?feat=embedwebsite"><img src="https://lh6.googleusercontent.com/-ZXjHogDS_0Q/To9j2tKkftI/AAAAAAAAAE4/hsqq6HUHSlc/s144/Ved-k%2525C3%2525B6k%252520eld-demo%2525201.jpg" height="108" width="144" /></a>

Ved-kök 1 eldas med kastrull (0,3 liter vatten)
<a href="https://picasaweb.google.com/lh/photo/OD_M1Z3NzL1hysFV-RXd6wtvrzLFOCBzlrYcAI_VwC8?feat=embedwebsite"><img src="https://lh5.googleusercontent.com/--XnCegOG3g0/To9UuIuhopI/AAAAAAAAAEo/pCIEfrqpBoc/s144/Ved-k%2525C3%2525B6k%252520eld-demo%2525202.jpg" height="108" width="144" /></a>

Ved-kök 1 i "max-test" med "stor" Trangia-27 kastrull (0,75 liter vatten)
<a href="https://picasaweb.google.com/lh/photo/tmmZvxxUS90QZvQrFI4WqAtvrzLFOCBzlrYcAI_VwC8?feat=embedwebsite"><img src="https://lh4.googleusercontent.com/-UZtIIxVBICA/Trbi63MGuJI/AAAAAAAAARY/pY_7mvXGVN4/s144/Ved-k%2525C3%2525B6k%2525201%252520T-27-kastrull.jpg" height="108" width="144" /></a>



Ved-kök 2 premiär-eldning med kastrull (0,3 liter vatten)
<a href="https://picasaweb.google.com/lh/photo/q_NVD34KRHuBpzJiXci8leknbkcsIOvca_k4fujtfJE?feat=embedwebsite"><img src="https://lh6.googleusercontent.com/-oJ_6W3B-fGk/TpIIFqRtYlI/AAAAAAAAAG4/wL1gBIyqkFc/s144/Ved-k%2525C3%2525B6k%252520400%252520Eld-demo%2525201.jpg" height="108" width="144" /></a>

Ved-kök 2 eldas igen med kastrull (0,3 liter vatten)
<a href="https://picasaweb.google.com/lh/photo/rpXzbfwXAD6koPNVRgR7ReknbkcsIOvca_k4fujtfJE?feat=embedwebsite"><img src="https://lh5.googleusercontent.com/-PcMdF27WQWs/TpICswi3GMI/AAAAAAAAAGM/2lOwLgTGjvo/s144/Ved-k%2525C3%2525B6k%252520400%252520Eld-demo%2525202.jpg" height="108" width="144" /></a>
 
Tips mot sot

Vilken härlig uppfinnarglädje ni har! Jag kommer absolut att prova Ikeavarianten.

Helt klart är att sådana här kök sotar, mer eller mindre. Dock ser man ingen rök från lågan så det brinner renare än en öppen eld. Får man till det bra blir det ingen "lös" sot på grytan utan en mer tjäraktig hinna som inte kladdar eller sotar när man tar på den.
.

När vi med scouterna lagar mat över öppen eld (i kök fast modell mycket större och tyngre 5- 10 liters gryta och Murikka) brukar vi såpa kärlen med grönsåpa för att lätt kunna tvätta bort sotet. Funkar superbra. När vi häromsistens var ute och gasen tog slut gjorde jag likadant fast med diskmedel på Trangias kaffepanna. Funkade bra det med. Var rent och fint efter disk.
 
Mina och min kamrats konservburksförsök var baserade på den tidens konservburkar och leverantörer. Vi tittade på kamin och ugnsbyggnad med tillfällig materiel. Det fanns ett PM som Civillförsvaret var inblandat i. Äldre erfarenheter var bland annat från de bägge världskrigen.

För övrigt är senare modeller av tältspisarna byggda med vedbesparande omvänd förbränning. Som bekant blir kröken rödglödande.

Enligt en kontakt på Plm var stålinnehållet i konservburkar begränsat, därav plastbelagd insida. Det är riktigt att konserver som marknadsförs här och nu mest levereras i sömmade burkar, En hel del av aluminumburkarna är dragna, men ute världen förekommer ännu konsevburkar med blyskarv.
Från flera bärkok och uppätning av sylten i blysömmade burkar vet vi att blyförgiftning inte bara är obra utan även uttorkande.

Med hänsyn till de temperaturer som behövs för att omvänd förgasningsbrand skall uppstå tror jag att lufttrumme och skorstensrör är de mest lämpliga. Deras tjocklek gör däremot att ideen om lättviktsspis faller platt.
Måhända är det bland annat därför som de försålda spisarna är fläktdrivna överlag.
 
Härligt med fler ved-kök. nu e det bara hem å göra nya varianter så att mina försök får vidareutvecklas.

BZ/
 
Tordnado..!

Hur många eldningar brukar dina burkar hålla? Jag har inte eldat mina mer än 5-6 ggr innan jag gjort en ny variant.

---

En fläkt sänker väl knappast temperaturen... Snarare tvärt om. Man har dom för att få bättre förgasning som ju kräver hög temp.

---

Man kan verkligen fråga sej om det är värt allt meckande med burkar som sen "brinner upp" ganska snabbt, i stället för att köpa en färdig IKEA-korg i rostfritt, bara för att slippa sotet? Men en annan fördel med gengas-köken är att dom är avsevärt mycket mer brandsäkra, om dom är vettigt designade. Man kan tillåta sej att elda på platser och tidpunkter man annars skulle behöva avstå.

En hög-intressant fråga med tanke på naturreservat och eldningsförbud, är hur man ska definiera eldning av ett gengas-kök. Är det att jämställa med att "göra upp eld"? Är inte i så fall då även att elda ett sprit-kök att "göra upp eld"?

Jag tycker inte det är jämförbart med att göra upp eld, och borde kunna vara tillåtet även i naturreservat där generellt eldnings-förbud gäller. Jag menar inte att gengas-kök skulle vara helt riskfria, vilket å andra sidan inte ett sprit-kök är heller. Man får nog räkna med att ha en ganska svår förhandlingssits om en parkvakt stöter på en med ett gengas-kök mitt i matlagningen...

Vad tycker ni?
 
Hållbarhet!

Jo man tenderar ju att göra nya burkar innan de slits upp eller flippa ut med hål och utskärningar :) Dvs jag vet inte hur länge de håller men jag gissar att de iallafall håller 50 gånger.

Nu har jag kollat dina videor. Riktigt bra låga tycker jag du har, klart bättre än mina varianter. Hur torr ved har du? Är den torkad? (Jag menar inte att du "fuskar" jag vill bara veta förutsättningarna som ligger bakom ett så bra resultat).

Ändrade du spjället under filmningen eller var det fullt öppet hela tiden?

Har du funderat på att göra vindskyddet tightare = bättre vindskydd, mer värmeöverföring och mer drag?

En ide kan vara att försöka få snurr på luften så det blir ännu bättre blandning mellan luft och "gengas". Jag lyckades få lite snurr genom att sticka en kniv igenom sekundärhålen med eggen snett uppåt, kanske kan man förstärka snurren med små vingar på din strypring kanske nervikna vingar från metallen i hålet som du istället skurit bort!?

Sammanfattningsvis, bra jobbat! Jag blir sugen på att utveckla vidare...
 
50 gånger låter ju riktigt bra! Över min förväntan. Dina burkar torde ju dessutom vara lite känsligare än mina, med alla ut-skärningar. Det gäller sedan att hålla burkarna helt torra - för att begränsa rosten.

Jo - jag "fuskar"... Jag har av praktiska skäl samlat in kvistar för testeldning som jag förvarar i en hink i källaren. Så veden är torr. Och det spelar stor roll. Vid ett fält-test plockade jag kvistar som låg öppet men som jag tyckte borde varit tillräckligt torra. Det hade regnat någon eller några dagar tidigare, och när jag försökte tända ville det bara inte brinna. Jag hade en liten skvätt tändvätska med mej och inte ens det hjälpte. Jag sprutade på flera gånger, men det slocknade i alla fall. Då gick jag in under en stor gran och plockad några torra kvistar som brann hur fint som helst.

Bortsett från den "incidenten" har jag inte märkt några större problem med nyplockad ved på mina fält-test.

På första filmen, den helt utan kastrull, stryper jag spjället. Man ser min hand peta "pinnen" fram och tillbaka. (jag ska försöka sätta på en röd slang på pinnen så den syns framöver).

På dom andra filmerna varierar det, ibland - ibland inte, jag minns inte... Men på filmen med Trangia-kastrullen är det fullt öppet hela tiden. Jag borde nog ha strypt efter det började koka, men det blev inte så.

Spjället på mina kök är mycket känsliga på inställningen samtidigt som det är lång fördröjning på reaktionen, så det är lätt att man stryper för mycket så det slocknar. Det kan gå att strypa så det sjuder fint i kastrullen, men ofta får man nöja sej med att man slipper full fart. Inte som ett gasol-kök alltså.

Jag har redan gjort ett tight:are vindskydd. Men det finns inte på bild ännu... Jag funderar på att göra en liten lucka idet för att kunna inspektera lågan med kastrullen på.

Snurr på sekundärluften, och därmed på lågan, är det om du tittar noga på första filmen (på Ved-kök 1). Luft-intagen är gjorda med vertikala slittsar med ett stämjärn, och sedan har jag "bucklat" in plåten så att öppningen vidgas och får luften att blåsa in längs med väggen istället för in mot mitten. Svårt att förklara, lättare att visa:
21924.jpg


Det blev svårt att göra många sådana öppningar (det blev 6), och jag tyckte inte virvel-effekten gav bättre låga, så jag har återgått till 12 enkla hål. Fler hål ger bättre låga, jag hade 8 i början och jag ska nog testa med 16 hål nästa gång. Att sätta snurr på lågan vid strypningen, tror jag är för sent. Vitsen är väl att blanda sekundärluften med gen-gasen, helst innan antändningen.
 
Strypningen/samlingsringen

Nu har jag testat med strypningen eller ska vi kalla den samlingsring eftersom det är den största effekten, att tvinga ihop all rökgas och syre genom öppningen. Den gav en större förbättring än alla andra tweakar jag gjort :)

Dock kan jag fortfarande inte fylla på ved utan att det blir en rökbomb, kan du?
 
Nix... Fylla på ved går i princip inte. Man kyler ner glödbädden för mycket med en nya kalla veden. Och eftersom vi redan från början inte kan hålla uppe temperaturen tillräckligt utan värme från lågan uppifrån är det kört när den väl slocknat.

Man kan på sin höjd kasta ner en liten pinne i taget med kanske 30 sek. mellanrum. Det är blir så lite att det inte är mödan värt.

En möjlig teknik för "lång-kok" som jag funderat på, skulle kunna vara att snabbt släcka glöden helt. För att sedan lada om och tända på toppen igen. Köket skulle kanske kunna vara igång igen på ca 3 minuter, vilket borde räcka i dom flesta situationer.
Men det har inte räckt med att stänga spjället helt och lägga ett lock ovanpå för att helt släcka glöden. Trots att mitt spjäll blir väldigt tätt. Det tycks komma tillräckligt med luft genom sekundärlufts-hålen för att glöden ska leva vidare. Jag har inte testat att ladda i ny ved ändå. Glöden i botten kanske inte orkar tända den nya veden. Det kan vara värt att prova.
Alternativt behöver man "någonting" att täppa till all luft uppifrån med.
 
Jag vill nog även fortsättningsvis kalla den reducerade öppningen för en "strypning". Det handlar om att anpassa gas-brännarens mynninga-area till det flöde av gen-gas som produceras i burken. Burkens diameter ger en på tok för stor öppning.
 
Fylla på vad uppifrån går inte eftersom hela principen är att luften ska komma till glöden sist, efter att den passerat den pyrande veden.

Gengasgeneratorer (eller vad man ska kalla dem) som man kan fylla på brinner i botten med lågan "nedåt" ("downdraft" mha en fläkt) så man kan lägga på ved ovanpå. Det är väl lite liknande princip som pelletspannor eller pannor med vedmagasin. Det är för att slippa fläkten som man bygger "inverted" ("inverted downdraft").
 

Liknande trådar


Glöm allt du lärt dig om vandringsskor

Sneakers och löparskor kan vara bekväma för enklare promenader, men de är inte designade för de utmaningar som vandring kan erbjuda. Ojämn terräng, ...