Årets vandring skedde i italienska Alperna. Tidigare har jag mestadels vandrat i franska Alperna bl.a. i nationalparken Ecrins och Vanoise. Även har jag gått i Pyrenéerna ett par gånger på både spanska och franska sidan av bergskedjan. Den här gången var jag nyfiken på nationalparken Gran Paradiso på italienska sidan av Alperna. Det skulle åter bli en ren stugtur igen. Vi skulle gå från Chardonney till Courmayeur på en led som heter Alta Via 2.

Första etappen i dalen Champorcher

Leden

Vi gick följande etapper: Chardonney – Rifugio Dondena – Rifugio Péradazá – Cogne – Rifugio Vittorio Sella – Eaux Rousses – Rhêmes-Notre-Dame – Rifugio Chalet de l’Epée – Planaval – La Haut (via Promoud) – Rifugio Deffeyes – La Thuile – Rifugio Maison Vieille – Courmayeur.

Jeepväg som stig

Etappen mellan Rifugio Vittorio Sella och Eaux Rousses blev aldrig av pga. åskväder. Istället fick vi gå tillbaka ner till Cogne och tog bussen till Aosta och bytte buss där för att komma till Eaux Rousses.

 Eftersom leden passerar byar blev övernattning längs leden väldigt varierande, från Bed & Breakfast, bergshyttor (på italienska: rifugio) till hotell. Som vanligt kommer man aldrig långt ifrån samhällen i Alperna. Det är alltid en dagsetapp till närmaste by.

Bergspass som vi korsade

Finestra di Champorcher 2828 m

Stigen följde först en traktorväg (jeepväg) mot Rifugio Miserin och sjön Lago Miserin. Därefter följer en stig upp mot passet. Vi passerade ett par snölegor på vägen upp utan svårigheter. Vi åt lunch på passet och vid tillfället var det ganska skönt väder. Moln i vackra former svävade över passet. Dock så var vyn mot Vallone di Urchier fin men störande pga. kraftledningar. Det blev bättre nästa dag när vi vandrade ner mot Lillaz från Rifugio Péradazà.

Sjön Miserin. "Sadeln" i mitten är passet,  Finestra di Champorcher, som vi korsade.

 Finestra di Champorcher 2828 m. Här tog vi faktiskt lunchpaus!

Col Lauson 3299 m 

Gick aldrig över pga åskvädret.

Col di Entrelor 3007 m

Innan bergpasset ligger ett par sjöar. De inbjuder til utmärkta lunchplatser för laddning inför uppstigningen. Vi passade på att ta bilder runt sjöarna. Man såg inte mycket uppe på passet. Det blev bättre när vi skulle fortsätta neråt mot Vallone di Entrelor. När vi närmade oss Val di Rhêmes var det väldigt vacker grönska längs hela dalen så långt vi kunde se.

Vi tog lunch här vid sjön Lac Djouan.

Efter passet,  Col di Entrelor 3007 m, ner mot dalen Entrelor och sedan Rhêmes.

Col Fenêtre 2840 m

Brant uppstigning som kräver uppmärksamhet. Tufft och ansträngande, vi gick över en snölega som låg väldigt brant. Använde vandrarstavar som stöd när vi passerade över legan.

Lång & brant uppstigning med intensiv sicksack-stig mot Col Fenêntre 2840 m.

Det mest kritiska partiet i uppstigningen, att gå över en snölega som ligger brant mot bergsväggen.

Col de la Crosatie 2838 m

Dimmigt när vi skulle gå upp men det lättade efter en stund. Vidunderlig utsikt! Såg långt mot Monte Rosa och Aosta.

Sjön Lac du Fond i bakgrunden. Utmärkt lunchplats.

Dimmigt pga passerande molnslöjor ibland kring Col de la Crosatie.

Haut Pas 2860 m

Här kan man beskåda lika bra som på Col de la Crosatie fast här ser man också mot dalen Combe Des Ussellettes och turkosfärgade sjöar i närheten. Det var en uppfriskande nerstigning mot dalen och lätt att promenera till Rifugio Deffeyes. Vi stannade ofta och tog många bilder.

På väg opp till Haut Pas!

Vyer mot Aosta 

Combe Des Ussellettes, mot Rifguio Deffeyes

Col des Chavannes 2603 m

Underbar plats att ta paus eller varför inte lunch. Härifrån har man underbar utsikt mot Mont Blanc-massivet. Man kan beskåda glaciärer och toppar från passet. Man såg också Refugio Elisabetta Soldini. Det var sista passet och målet var Rifugio Maison Vielle innan Courmayer.

Bergstoppen Mount Tseuc & glaciären Lex Blance

Sammanfattning

Det som karaktiserar vandring i Alperna är att man ofta korsar flera pass under turen. Att man går från en dal och upp mot ett bergspass, korsar det, fortsätter ner mot ny dal. Det sker ofta på hög höjd som minst 2000 meter och uppåt. Så det kan bli stora höjdskillnader under en etapp ibland. Dessutom finns ett stort nätverk av bergshyttor och det är vanligt att man betalar för halvpension. 

Jag har valt att göra en enkel sammanfattning om vandringen och om de bergspassen som vi korsade i Gran Paradiso. Jag har skapat ett fotoalbum där jag lagt in bilder på bergshyttor som vi övernattade i. Det kan vara roligt att få se hur de ser ut. 

/J

Utsikter som man aldrig kan få nog av

Alta via 2-leden var tydligt markerad.

Min färdkamrat. Han använde barfota-skor från Inov8 och Fivefingers.

Mont Blanc-massivet till vänster. Man får respekt för massivet. Dalen Val Veny.

Jag håller på att sammanställa vår vandring. Det blir ingen stor rapport eller lång text i dagbok-form men väl en sammanställning. Jag tänker skapa ett fotoalbum med bilder på italienska alpstugor. Jag hoppas hinna publicera texten snart innan jag beger mig på nästa tur. 

/J

Här ser ni några skärmdumpar från Viewranger

Sätter man in skala på 4 km som bilden, då ser man kartan perfekt precis som det vore på en papperskarta. Notera de två symbolerna som visar förstoringsglas med plus- och minustecken. De betyder naturligtvis att zooma ut eller in. Den mittersta symbolen är till att lokalisera sin position.

Zooma in och ut

Vill man zooma in till tex så går det bra, men då blir bilden lite pixligare, se nedan.

Gör man ännu mer då blir det ännu pixligare - vilket kan bli svårläst, se nedan.

Trots det så tycker jag att det går oftast bra att tyda kartan även om den kan vara lite pixlig.

Färdiga rutter

När jag laddar hem en färdig rutt till My Viewranger och sedan synkar med mobilen. Då ser rutten ut så här (se nedan).

Vallåkra-rutten är från hemsidan Rundvandringar.se.

Spår efter en tur

När man har gått en dagstur och har haft Viewranger påslagen, då kan man se spår i moblen. I det här fallet blev det lite galet med spåret, ett konstigt V-spår som avvek från det ursprungliga spåret. Man kan sedan synka med mobilen och My Viewranger så att man kan se spåret på kartan på hemsidan.

Den blåa färgen visar den nerladdade rutten medan den gröna färgen är från spåret man gått under dagen. Notera kompass-ikonen som visar riktning mot  norr.

Navigering

 Den skogsgröna stora pilen visar vilken riktning man ska gå enligt nerladdade rutten. Den ljusgröna pricken med REC betyder att spåret sparas under tiden man går. Den röda pilen med kryss är den aktuella positionen och att pilen visar vilket håll man går. 

Batteriet

Det är svårt att skriva om batteritiden när man använder Viewranger. Det som händer med en smartmobil är att batteriet förbrukas snabbare när man har GPS påslagen och skärmen tar även en del av batteriet. Så jag kan inte ge något objektivt svar eller råd på hur man ska förbättra batteritiden.

Det bästa är att köra mobilen i flygplansläge med GPS påslagen. Då sparar man mycket batteri eftersom mobilen inte förbrukar batteriet till att söka närmaste mobilmastar, utföra bakgrundssynkroniseringar och appar som körs i bakgrunden. Detta råd fungerar främst på Android-mobiler.

Som skärmdumparna visar, så är det avsevärt lättare att tyda och avläsa kartor än tex handhållna GPS:er från Garmin.  Jag kan snabbt titta på kartan i mobilen och räkna ut min position än vad jag gör med en Garmin-GPS för oftast måste jag zooma ut och in för att kunna tyda sin aktuella position.

Sammanfattning

Viewranger är inte perfekt - jag önskar förbättringar bland annat:

• Att man antingen kan välja svenska eller engelska som språk i appen, just nu är det lite svengelska.
• Möjligen att pausa när vid tex lunch- det går att välja stopp men det har hänt att man råkat stänga av appen och när man sätter på den igen då blir det ett nytt spår fast man vill fortsätta på föregående spår.
• Välja att se kartan i norrläge eller i färdläge för att underlätta navigeringen.

• Att kunna skriva koordinater för att hitta eller titta på en position.

• Bestämma vilken GPS - datum, WGS 84 . kartdatum
• Se signalstyrkan hos GPS - det kan man se på andra appar tex Sports Tracker, Run Keeper.

Ruttplanering

Några saker som jag inte har tagit upp är att man kan planera och skapa rutt på My Viewranger-hemsidan. För min del har det inte behövts då jag har kunnat ladda hem färdiga rutter. När man har varit på en tur i skogen och spårat sin vandring, då kan man titta på kartan på My Viewranger, se nedan.

My Viewranger använder sig av OpenStreet-kartor och Google Maps. Framöver ska man kunna använda även svenska digitalkartor till att titta på sina spår eller planera in rutter på kartan istället för OSM och Google Maps. Men det är bara en tidsfråga till att Viewranger implementerar funktionen. Räkna med att det kan eventuellt kosta lite extra för att använda kartan på My Viewranger fast man har köpt kartor till mobilen. 

Jag rekommenderar Viewranger om man vill använda svenska digitalkartor. Tyvärr är det också enda appen idag på "app-marknaden" bland mobila plattformar som innehar svenska digitalkartor. 

/J

För ett år sedan tankade jag hem kartnavigeringsappen Viewranger till min smartmobil. Viewranger är en GPS- och kartapp som erbjuder möjligheter att köpa digitala kartor över ett antal länder. De flesta smartmobiler idag har inbyggt GPS och ett mobil operativsystem som möjliggör att tanka hem appar som hanterar kartor och nyttjar GPS:en i smartmobilen. Kartor som man köper till Viewranger är digitala terrängskartor. 

Flera mobila OS

Viewranger finns till flera mobila operativsystem som Symbian, Android och iOS. I mitt fall är det Android som gäller. Viewranger var som enda GPS-app som kunde erbjuda svenska digitala terrängskartor vilket var ett av skälen jag valde Viewranger. Det är också att kartutbudet är mycket bra även om det inte täcker alla länder i världen men väl många europeiska länder. Vid ett tillfälle har jag frågat Viewranger varför de tex inte har danska digitala terrängskartor när de har finska, svenska och norska kartor. De svarade att det berodde på danska kartinstitutet. Så antagligen är det upp till utländska kartinstituten att levera digitala kartor till Viewranger. Det går också att ladda ner ett begränsat område från tex Open Street Maps och köra den offline.

Hårdvara

Vad gäller GPS-mottagningen hänger det mycket på smartmobilens hårdvara som hur bra GPS-chipset är, hur stark processorn är och omgivningen man befinner sig i. Precis som andra handhållna GPS:er kan det hända att de utsätts för störningar eller begränsningar pga berg eller tät skog. Handhållna GPS:er har ofta bättre mottagning än smartmobiler. 

Något man kan tänka på är att om man har en Android-mobil då kan man försätta mobilen i flygplansläge och bara köra GPS och Viewranger. Det gör att batteriet håller längre. Det kan man inte göra i iPhone, då stängs även GPS i flygplansläge vad jag har förstått. 

Användning

Jag har använt Viewranger i franska Alperna där jag använt appen till att lokalisera min position. Många gånger träffade GPS:en rätt. Jag använder Viewranger som ett komplement till kompass och papperskartor - inte för att ersätta dem! Kartor i Viewranger är mycket bättre än Garmins topografiska kartor eftersom kartor till Viewranger ser precis likadana ut som papperskartor vilket gör det lättare att avläsa och tyda kartorna än Garmins topo-kartor. Skärmen på smartmobiler är mycket bättre än många handhållna GPS:er.

På hemmaplan i Skåne använder jag Viewranger rätt mycket då jag ofta beger mig ut på rundvandringar. Jag laddar hem rutter från hemsidan Rundvandringar.se och laddar upp på mitt användarkonto på Viewrangers community. Därefter synkar jag mobilen och rutter laddas automatiskt in i mobilen. Man hanterar det mesta på Viewrangers hemsida. Om man har använt Viewranger under en dagstur där man har sparat ett spår, då kan man enkelt synka mot nätet så att spåret laddas upp på hemsidan. Därinne på hemsidan på sin användarsida kan man titta spåret på kartan. 

Fördelar med Viewranger

Ett annat skäl till varför jag valde Viewranger är att de erbjuder gratis övergångar med kartor om man byter mobilt operativsystem. Alltså om man äger en Android-mobil och vill byta till en iPhone då följer kartorna med till nästa mobil. Dessutom är kartorna inte låsta till en enhet eller en viss mobil som det fungerar på handhållna Garmin-GPS:er. Det är en viktig fördel och tryggar långsiktiga köp av digitala kartor. Men man är ändå bunden till Viewranger. Så är det med alla GPS-appar och handhållna GPS:er av olika märken. 

My Viewranger

Viewranger har skapat en community, My Viewranger och där man kan följa andra användare precis som i sociala medier. Man kan också sälja sina rutter. Även kan man publicera rutter offentligt så att andra kan få del av rutter. Det går också att lägga in beskrivningar om rutter. Det går också att planera och skapa rutter på en karta på My Viewranger-sajten så att man har en färdig rutt att synka till mobilen. Viewranger har börjat med att erbjuda även digitala kartor på sajten, just nu finns brittiska, nya zeeländska, irländska, tyska och franska kartor. Jag har frågat Viewranger när de ska även lägga in svenska kartor. Svaret var "inom en snar framtid".

Kostnad

Man använder sig av ett kartväljarprogram, Map Chooser, som man laddar ner från Viewrangers hemsida. Där väljer man delar till ett visst pris. Jag kunde täcka Skåne och Blekinge och betalade drygt 600-700 kr för dem. Det är mycket billigare än att köpa papperskartor och täcka hela Skåne och Blekinge. Men väldigt dyrt om man vill köpa digitala kartor för hela Sverige.... Appen i sig är gratis idag som jag har förstått eftersom när jag köpte appen för ett år sedan fick jag betala drygt en tjugolapp.

 MapChooser

Att komma igång med Viewranger

Det är inte svårt att komma igång med appen. Man får prova sig fram och testa att synka mellan appen och webben så att man ser att både rutter och spår laddas upp eller ner. Appen finns på svenska men tyvärr blir det lite svengelska ibland. Ibland blandas svenska och engelska termer. Jag har inte använt alla funktioner mer än till att spåra sina turer, lägga in rutter och följa rutten med pilen i Viewranger. För det räcker långt för mina behov.

Nästa gång ska jag visa skärmdumpar och skriva lite hur jag använder Viewranger. Det är ingen en manual utan mest en enkel guide på hur jag använder Viewranger.

Nästa dag

Morgonen därpå var det vindstilla och luften kändes inte lika fuktig som gårdagen. Istället var det ny frisk luft som vädrades under natten och jag kunde känna doften ordentligt av naturen. Jag var redo för en ny dag. Vid frukostlagningen hände något trist – gasköket var trasigt som trots fungerade utmärkt dagen innan. Det flammade hela tiden när jag försökte starta det några gånger. Undersökte brännaren. Bytte gasbehållaren. Ingen skillnad. Det blev en kall frukost utan kaffe och välling. Det blev bara hårdbröd och pålägg istället. Efter nerpackning av utrustningen for jag vidare.

Dubbla etapper

Jag skulle gå dubbla etapper med en sträcka på 32 km. Men jag insåg att det inte skulle fungera om jag inte kunde äta ordentligt under dagen. Första tanken var att försöka göra ett improviserat vedkök men det skulle ta för lång tid att förbereda och värma upp maten. Jag gick mot Vesslarp och där kunde jag se en busshållplats på kartan och det var inte långt från vindskyddet. Turen avslutades där och tog bussen därifrån. Jag hade Jojo sommarkort så det kostade inget extra… Nästa gång ska jag kunna genomföra en hel tur utan aber.

Låglandsleder

En av nackdelar med låglandsleder är att man ofta måste gå mellan skogsområden eller reservat på småtrista vägar. Fast ibland kan vägarna ge fina vyer över vidsträckta landskap. Men när man väl går inne i skogen gäller det att finna vackra skapelser om än en liten sådan. Likaså kan en komposition av träd, mossor, färger och växter ge ett vackert synintryck. Vid vackert väder kan man skåda en upplevelse av skuggor och solljus bland träden och växterna i skogen.

Här är några bilder med sköna synintryck från turen

Ett förfallet träd med sprucken stubbe

En underbar komposition!

Solljuset som bryter vackert genom träden

Immeln, Immeln, här kommer jag!

En fin skymning

En ögonskön avslutning på dagen

Tarptent Double Rainbow

Jag hade också skaffat ett sovtäcke som annars i engelsk term kallas för quilt. Sovtäcket har komforttemperatur på -1.  Ett nytt liggunderlag hade också införskaffats för att på prov att se om det kunde ersätta Termarest Neoair som jag inte är riktigt komfortabel med.

Senaste turen i franska Alperna, när jag vandrade i Vanoise nationalparken hade jag precis innan skaffat nya skor, Inov8 Roclite 319. Jag hade redan ett par skor som fungerade bra förra året men helt plötsligt av någon anledning inte funkade senast på Skåneleden (se mitt tidigare inlägg). Så jag var tvungen att hitta ett annat alternativ och det blev de här skorna. Jag köpte också inläggssulor med stöd för pronation och fotvalv. Skorna fungerade bra i Alperna. Nu ville jag testa dem med goretex-strumpor under blöta förhållanden.

Välmarkerad led som vanligt.

Två etapper på Bjärehalvön

Jag hade bestämt mig för att gå på Skåneleden mellan Båstad och Torekov. Det var lagom med två etapper. Jag anlände till Båstad strax efter lunch och påbörjade vandringen direkt. Eftersom jag också sysslar med geocaching så passade jag på att söka upp några cacher och logga dem utmed leden. Från stranden i Båstad gick jag mot hamnen, åt lunch på en restaurang och fortsatte vidare.  Det började regna. Tog på mig goretex-strumporna.

Att vandra längs kusten ger en viss frihetskänsla, inte som att vandra i skogen. Där har man mer kontakt med naturen på något sätt. Här på Bjärehalvön befinner man sig i mittemellan – man har kontakt med havet men står fortfarande på landet. Det regnade lite – inte så mycket. Det var frisk bris också som rådde under dagen. Skåneleden är som vanligt, lättvandrad och välmarkerad. Jag hade gått samma etapp för många år sedan men kunde ändå inte minnas leden så mycket. Ett par timmar senare hade jag nått vindskyddet vid Knösen och vid det här laget regnade det mycket. Jag satte mig i vindskyddet och kokte vatten till kaffe. Observerade regnet under kaffedrickandet. Fyllde på vattenflaskan vid vattenkällan en bit från vindskyddet. Dags att fortsätta gå upp mot Knösen. Där tänkte jag övernatta i mitt nya tält.

Vy mot Laholmsbukten & Halland

Väl uppe på Knösen valde jag en plats som var minst lutande och med utsikt mot Hallandskusten. Det regnade rätt mycket nu. Efter tältet hade rests upp, tog jag fram ett par linor som jag skulle använda till att stabilisera tältet vid kraftig vind. Gick ut och satte dit linorna. Sedan tog jag fram mina vandrarstavar och lyfte ena absid och fäste med ett par linor så att det blev en öppning med absiden som tak. Nu kunde jag ha utsikt och samtidigt använda köket medan det regnade.

Matlagning & utsikt under absiden!

Under natten och morgonen därpå

Från kvällen och under natten blåste det kraftigt men inte i sådant läge att det betraktades som storm. Det blixtrade också. Jag observerade hur tältet höll mot vinden. Upptäckte att tältet läckte trots sömtätning. Det var tre ställen som läckte vatten och det tycks vara där flera sömmar var inblandade bl.a. flärp, meshtyget och yttertyget som var hopsydda på samma ställe. Men det var inte så allvarligt att det skulle påverka min sömn under natten. Lade ut liggunderlaget och tog ut sovtäcket från påsen. Låg och läste lite en pocketbok med pannlampan.

Det hade blivit regnuppehåll på morgonen men det var dimmigt och fuktigt. Sovtäcket var torrt trots fuktigheten och värmen. Antar att överskottsvärmen ventilerades bort under natten eftersom sovtäcket bara täcker ovanpå kroppen och inte under. Jag sov gott och frös aldrig.

Fixade frukost och packade ihop tältet och ryggsäcken. For iväg. Strövade in på Hovs hallar. Dimman lättnade och sikten blev bättre. Men fortfarande hängde gråmolnen kvar i himlen. Nådde senare Gröthögarna vid stranden.

Hovs hallar

Tog några cacher längs leden. Jag gick ständigt och tog bara mikropauser. Var helt inne i flow-tillståndet under vandringens gång. Slutligen kom jag fram i Torekov vid lunchen.  Därmed var turen avslutad för den här gången. Förresten, hur fungerade nya utrustningen? Jo, den fungerade väl förutom läckagen i tältet. Men en ny sömtätning fixar det.  

Gröthögarna

Jag hoppas kunna skriva lite texter om Vanoise de närmaste dagarna. Det lär vara dåligt väder också så det blir utmärkt att sitta inomhus och skriva. Fast jag vill hellre sitta ute och tänka tillbaka på turen och minnas fina vyer och smälta in alla intryck därifrån.

Här är ett smakprov från Vanoise. Bilden är tagen i centrala Vanoise och det är min färdkamrat som står och skådar utsikten.

/J

Jag hade införskaffat en tarp med ett sovsäcksövedrag för att minska på packningen i ryggsäcken. Det kändes onödigt att ha rejäl fjällutrustning i ryggsäcken ute på Skåneleden. Syftet var också att kunna bege mig ut på korta turer framöver med liten packning som möjligt.

Första etappen var att gå från Sölvesborg till Grundsjön. Sträckan var 14 km. Det var väldigt soligt och varmt denna junidag jag påbörjade turen. Lyckligtvis var vinden sval och flera gånger längs sträckan passerade jag små skogar där det var svalt och skuggigt. Vid etappmålet, Grundsjön, där jag skulle övernatta fanns vindskydd, eldstad, vattenkälla (i närheten av vindskyddet).

Övernattning under tarp vid Grundsjön

Det skulle bli min första natt med tarpen. Jag tyckte, redan efter ha satt upp tarpen att det var mysigt och rätt så svalt och dessutom öppet. Man såg omgivningen hela tiden och har kontakt med naturen.  Annars skulle man vara helt avskärmad med ett fjälltält.

Inne i Näsums bokskogar (Naturreservat)

Nästa dag var det dags för etapp nr 2. Sträckan var 16 km och etappmålet var Östafors. Dagen skulle vara lika varm om än ännu varmare! Förberedelser för dagens etapp: Solkrämen applicerades på huden, keps på huvudet och välfylld vattendepå för att klara av sträckan. Det som karakteriserar Skåneleden utmed leden är lite höjdskillnader, går från skog till skog och oftast på gamla småvägar samt se vyer av skånska landskapet. Eftersom leden fortsatte rakt norrut även från starten för Kustleden hade jag solen i ryggen. Det var skönt att slippa få solen rakt upp i ansiktet.

Vy över landskapet 

Efter nån timme började jag få känningar i hälen i ena fot. Tog en paus och satte mig och tittade efter mina fötter. En liten blåsa hade uppstått ovanför hälen på högra foten. Jag upptäckte också det var ett hål på insidan av hälkappan på högra skon. Tejpade med silikontejp och fortsatte gå. I nästa paus fick jag sätta på Compeed. Väl framme vid etappmålet i Östafors skulle jag ta lunchpaus och fixa mat samt fylla på vattensäcken. Satte mig vid bänken i närheten av vindskyddet. Njöt av soliga vädret.

På väg till nästa skog i Ryssberget

När lunchen var avklarad skulle jag fortsätta med nästa etapp mot Bökestad vid sjön Raslången. Skulle sätta på strumporna och skorna. Då såg jag att Compeed inte satt ordentligt på blåsan utan hade lossnats lite och därmed hade skinnet slitits av på foten. Insåg snabbt att jag inte kunde fortsätta turen. Gissa hur förbannad jag blev över att få tvingas avbryta turen.  

Nåväl, jag har ett par vandringsturer i sommar bl.a. i franska Alperna. Skavsåret får inte förstöra dessa turer. Skåneleden finns kvar också. Så jag tog bussen från Östafors och vidare hem till Malmö. Så den här gången blev det blott två etapper på Skåneleden. 

Framtida vandringsplaner

Jag har tre inplanerade vandringsturer att se fram emot: En tur på Skåneleden under Kristi himmelfärdshelgen, en stugur i franska Alperna och slutligen tälttur i Jotunheimen i Norge.

Nu är det bara att plocka fram vandringsböcker och kartor och börja planera! Det är alltid en fröjd att studera kartor. I fredags var jag inne på kartbutiken i Stockholm för att köpa en karta. Tittade runt i butiken och bläddrade bland guideböcker och kartor. Åh, alla dessa kartor… Jag var inne ganska länge….