Mat för långvandring - intervju med Staffan Sandberg

Om man som Staffan bestämmer sig för att långvandra är just maten något som behöver förberedas och planeras ganska väl. Långvandringen ställer krav på vikt, variation, packning och ibland även logistik om du hämtar mat från depåer.

Namn: Staffan Sandberg

Yrke: Biolog. Arbetar i ett samarbetsnätverk för miljö- och friluftsorganisationer.

Vandringserfarenhet: Har genomfört fyra turer som varit på fyra veckor till tre månader. Har bland annat åkt skidor genom svenska fjällkedjan och vandrat alla huvudetapperna på Sörmlandsleden.

Favoritpryl: Systemkamera med tillbehör, fotograferingen är en viktig del av mitt friluftsliv.

Nästa vandring: Vandra och åka skidor genom skandinaviska fjällkedjan. Jag startar i augusti längst söderut i Norge och slutar vid ryska gränsen ett år senare (2016).

Hemsida: http://staffansandberg.se/

Vilken är den största utmaningen med mat på långtur?

Det är att få tillräcklig variation i maten. Ofta blir det pasta, linser och diverse tillbehör med pulversoppa eller pulversås som ger smak. Det finns många olika typer av soppor, men det blir ändå enformigt efter ett tag. Det kan också vara en utmaning att få i sig tillräckligt av alla näringsämnen som man behöver. När jag provianterar tar jag ofta någon vilodag för att kunna äta vanlig mat i längre tid. Då frossar jag i tung, näringsrik mat.

Brukar du ha depåer när du vandrar, hur ofta i så fall?

Som regel klarar jag mig på det som finns i vanliga mataffärer, men nu blir det påfyllning av torkad mat när jag får besök eller post. Jag handlar som regel minst vart tionde dag. God mat är det jag längtar mest efter när jag är ute länge på tur, det kan därför vara värt en liten omväg för att handla en extra gång.

Hur gör du för att maten inte ska bli för enahanda?

Jag brukar ta med tillbehör efter säsong. Går man med pulka kan man ofta ta med lite tyngre mat, men en del råvaror förstörs av kylan. Wokgrönsaker kan då vara ett bra tillbehör. På sommaren kan hållbarhet på grund av värme vara ett problem. Jag har ofta salta nötter av olika slag till maten. En stor smörklick ger både smak och mycket energi som man behöver på långa turer. Ost ger protein, fett och god smak. Paprika håller sig när det inte är minusgrader, det ger en mycket frisk smak om man mest har ätit torrmat i några veckor. Hittar jag bär vid lägret blir det som regel mer bär än müsli till frukost.

Hur gör du för att maten ska bli lätt att bära?

Efter någon dag in på en etapp använder jag bara torrmat, bortsett från pålägg. Att spara på ransonerna är inget för mig, då får det hellre bli kortare etapper.

Hur brukar du packa maten?

Det mesta ligger kvar i sina innerförpackningar till dess att det ska användas. Ytterförpackningar tar jag bot. En rulle med plastpåsar är alltid bra att ha med om förpackningen är tung eller maten riskerar att ramla ut. Några påsförslutare brukar också vara med till detta. Allt läggs sedan i packpåsar jag sytt av vattentätt tyg för att maten ska ligga samlat och inte bli blöt om det regnar.

Berätta om några favoriträtter!

I Norge är Mexikansk tomatsoppa med ris, linser och jordnötter en favorit. I Sverige är soppa med soltorkad tomat (från Blå band) med diverse tillbehör för att göra den mer mättande en höjdare. När jag kommer till affärer är turkisk youghurt med frukt och müsli en favorit till frukost. Den innehåller betydligt mer fett än vanlig youghurt.