Syrgas. Två syreatomer som sitter ihop. En enkel molekyl. Men livsviktig. Kroppen är beroende av syre, utan syre dör vi inom några minuter. 

På hög höjd minskar tillgången på syre och kroppen kämpar för att överleva. Kroppen är en mästare på anpassning och har en rad åtgärder att sätta in, men ibland räcker det inte till. Vad är det egentligen som händer med kroppen på hög höjd? Varför blir man ibland sjuk? Och varför klarar sig vissa personer mycket bättre än andra?

Akuta anpassningar till hög höjd 

På hög höjd anpassar sig kroppen till rådande omständigheter genom en rad åtgärder.

Andningsfrekvensen ökar, både i vila och vid arbete. Kroppen försöker kompensera det låga syretrycket med att öka på andningen.

Hjärtfrekvensen ökar, hjärtat jobbar hårdare, det vill säga slår oftare, för att få ut tillräckligt med syre till kroppens organ.

Vätskan i kroppen omfördelas på grund av det minskade lufttrycket. Blodflödet till hjärnan ökar. Eftersom hjärnan är högprioriterad för överlevnad står den först i kön för att få tillräckligt med syre. Blodkärlen i lungorna dras ihop, så att motståndet i kärlen blir högre, blodtrycket i lungblodkärlen ökar. Om trycket blir alltför högt pressas vätska ut ur kärlen och in i lungorna - lungödem.

Anpassningar vid längre vistelse på hög höjd

När man vistats en tid på hög höjd uppstår mer långvariga förändringar i kroppen.

Ökad produktion av röda blodkroppar. 
De röda blodkropparna är som små budbilar som transporterar syret via blodet från lungorna ut till organen. Kroppen ökar tillverkningen av röda blodkroppar för att öka mängden syre som transporteras ut i blodet. Det är denna effekt idrottare eftersträvar när de tränar på hög höjd eller sover i så kallade höghöjdshus. Eftersom det ökade antalet röda blodkroppar kvarstår ett tag efter man återvänt till havsnivå ökar prestationsförmågan, konditionsmässigt, under en period.

Ökat antal små blodkärl. 
Kroppen bildar nya små blodkärl, kapillärer, för att minska avståndet från blodkärlet till cellen som behöver syret. Det blir då lättare för syret att komma fram.

Ökning av vissa enzymer i blodcellerna. 
Det finns ämnen, enzymer, som hjälper syret att binda vid de röda blodkropparna, och därmed underlättar transporten av syre. Dessa enzymer ökar vid längre tids vistelse på hög höjd.

Acklimatisering

För att underlätta anpassningen till hög höjd, acklimatiseringen, kan följande tips vara värda att tänka på: 
· Gå upp sakta. Ju mer tid kroppen får på sig för att anpassa sig till höjden ju mindre risk att råka ut för obehagliga höjdsjukdomar. Tänk också på att syret minskar allt snabbare ju högre upp man kommer. Det är alltså inte ett linjärt förhållande mellan syretryck och höjd. 
· Klättra högt och sov lågt. Natten sliter hårdare på kroppen eftersom andningsfrekvensen går ner när man sover, man andas mer sällan och inte lika djupt som när man är vaken vilket medför att kroppen får ännu mindre syre. 
· Ät mycket kolhydrater. Det kostar mer syre att förbränna fett och protein än kolhydrater. Ät därför mycket kolhydrater, speciellt till kvällen eftersom syretillförseln kommer att minska under natten. Man behöver naturligtvis även protein och fett för att kroppen skall funka bra, och för att man ska få i sig tillräckligt med kalorier, men andelen kolhydrater bör vara hög. Det kan vara vettigt att öka mängden fett och protein under vilodagar, då kroppen har större chans att tillgodogöra sig näringen. 
· Vätska!! Det är jobbigt att fixa vatten på hög höjd och det är jobbigt att dricka hela tiden och det är extremt jobbigt att vara kissnödig när det är tjugo minusgrader, men det hjälps inte, det är livsviktigt att dricka mycket! Får man för lite vätska ökar riskerna för obehagliga följder dramatiskt. Mer om detta under "Sjukdomar på hög höjd".

Sjukdomar på hög höjd

Höghöjdssjuka (Acute Mountain Sickness, AMS). 
Höghöjdssjuka uppkommer på grund av syrebrist i kroppen. Alla som befinner sig på hög höjd har syrebrist. En del får höghöjdssjuka, andra inte, varför vet man inte riktigt. Men det finns vissa faktorer som påverkar risken att drabbas av AMS. 
· Vätska och kost. Mycket fett och protein i kosten kostar som nämnt mer syre att förbränna och ökar därmed risken för AMS. Vätskebrist ökar också risken. 
· Hur länge man vistas på hög höjd. Ju längre tid desto högre risk. 
· Uppstigningshastighet. Ger man sig tid till acklimatisering minskar risken för AMS. 
· Vilken höjd man befinner sig på. Ju högre höjd desto större är risken, förstås. Framförallt är "sovhöjden" viktig. Som nämnt tidigare är kroppen ännu mer utsatt under sömnen. 
· Ansträngningsgrad. Går man på hårt utan att vila, och utan att dricka tillräckligt, ökar risken att bli sjuk. 
· Fysiologi, eller bra gener. Vissa människor är känsligare för hög höjd än andra, man vet inte varför.

Symtom 
Höghöjdssjuka är egentligen ett samlingsnamn på en grupp otrevliga symtom man kan drabbas av på hög höjd. Symtomen visar sig för det mesta ganska snart och är oftast värst på morgonen. 
· Huvudvärk. Beror på det ökade blodflödet till hjärnan, som medför ett ökat tryck. 
· Olustighetskänsla. Man känner sig allmänt "risig", slö och apatisk - en effekt av syrebristen. 
· Svullenhet. Man drar på sig vätska. Speciellt i händer och ansikte. 
· Minskad aptit, illamående och kräkningar. Inte så kul…. Kroppen prioriterar ner matsmältningen för att klara av det viktigaste, det vill säga hjärna, hjärta och lungor. Mindre blod går till magsäck och tarmar vilket gör att de fungerar sämre. 
· Cyanos - man blir blå på nagelbäddar och runt munnen, också ett tecken på minskat syre i blodet. 
· Störd sömn. Under sömnen kan man drabbas av så kallad "Cheyne-Stokes andning". Detta innebär att andningsfrekvensen först ökar, för att sedan helt upphöra under en tid. Man slutar alltså andas en stund, uppehållet kan vara i upp till en minut. Cheyne-Stokes andning ökar syrebristen ytterligare.

Behandling
Först av allt: drick så mycket du orkar! Det hjälper kroppen att anpassa sig till höjden. Man kan ta en huvudvärkstablett mot huvudvärken, men tänk på att du då mörkar symtomen. Börja inte knalla uppåt förrän du vet att kroppen är ok igen. Vila så mycket du kan. Om symtomen blir värre eller om andra symtom som sviktande medvetandegrad eller tecken på lungödem visar sig - gå ner tills symtomen avtar!

Blodpropp
Risken att drabbas av blodpropp ökar på hög höjd, beroende på det ökade antalet röda blodkroppar (som gör att blodet flyter trögare), vätskebrist, och kyla som drar ihop blodkärlen. Tänk alltså återigen på att dricka ordentligt, eftersom detta tunnar ut blodet (ökad blodvolym). Man ska också vara uppmärksam på kläder som sitter åt hårt och hindrar blodcirkulationen. Om man är stilla i tälten under en längre period på grund av dåligt väder så kan man köra lite "symaskinstramp" några minuter varje timme för att hålla igång cirkulationen.

Symtom
Det vanligaste stället som proppen sätter sig är i vaden. Det visar sig som svullnad och ömhet över vaden. Man har minskad puls i blodkärlen i foten. Det läskiga med blodproppar är att de kan lossna och åka vidare med blodet för att fastna i lungorna istället.

Behandling
Lossa tätt åtsittande kläder. Ge acetylsalicylsyra (Aspirin, Magnecyl, Treo), som tunnar ut blodet. Den drabbade bör bäras ner till lägre höjd.

Lungödem vid hög höjd (High Altitude Pulmonary Edema HAPE). 
Varför lungödem uppkommer på hög höjd vet man inte riktigt men lungornas förmåga att utbyta syre och koldioxid försämras och detta leder till ödem, det vill säga att vätska samlas i lungorna.

Symtom
Första symtomen liknar de vid höjdsjuka. Den drabbade klagar ofta över andfåddhet, torrhosta och svaghet vid vandring uppför. Hjärtat slår fortare och andningsfrekvensen ökar, man kan också få blåaktiga nagelbäddar.

Allteftersom lungödemet blir värre ökar andfåddheten och svagheten, den drabbade känner av symtomen även vid förflyttning på plan mark. Symtomen utökas med aptitlöshet, huvudvärk och hostan förvärras. Man kan höra "rassel" i lungorna med stetoskop, det låter ungefär som en kaffekokare.

Om sjukdomen förvärras ytterligare går hjärtfrekvensen upp ännu mer, ofta till över 110 slag/minut, personen får blåaktig färg i ansikte och på nagelbäddar. Man kan höra lungrassel utan stetoskop, man hostar upp blodblandat slem. Den drabbade blir apatisk, slö och kan förlora medvetandet. HAPE blir, i likhet med höjdsjuka, värre under natten på grund av oregelbunden andning.

Behandling
Gå ner till lägre höjd så fort som möjligt! Minst ca 1000 m. Om det finns tillgång till syrgas kan man ge det. Minskar inte symtomen på lägre höjd måste man fortsätta neråt tills de avtar. Den drabbade skall hållas varm, eftersom nedkylning förvärrar tillståndet. Man ska inte anstränga sig på några dagar efter det att man drabbats av HAPE. Har man haft milda symtom på HAPE kan man göra ett nytt försök att gå uppåt, men var uppmärksam på återfall! Om symtomen var allvarligare ska man avbryta expeditionen och ta sig till sjukhus. HAPE är en livshotande sjukdom!

Hjärnödem på hög höjd (High Altitude Cerebral Edema, HACE). 
Man tror att svullnaden i hjärnan vid HACE uppkommer på grund av syrebrist i hjärnan som orsakar vävnadsskador. Den uppkommer oftast vid ca 4000 meter över havet eller högre.

Symtom
Det vanligaste symtomet är förändrad medvetandegrad, klumpighet (visar sig först i benen), och svårighet att utföra rörelser. Den drabbade kan också bli förvirrad och få minnesluckor. Andra symtom är huvudvärk, illamående, kräkningar, krampanfall och tillfällig blindhet.

Behandling
Gå ner omedelbart! Så fort minsta symtom visar sig måste man ta sig ner så fort som möjligt! Om det finns syrgas så ge det. HACE är livshotande och eftersom hjärnan påverkas blir det efter hand svårt att fatta rätt beslut. Det är därför extra viktigt att vara uppmärksam på symtom som klumpighet eller förändringar i medvetandegrad.

av Anna Sjögren

 

Vad är hög höjd?

Flera läsare har hört av sig med  funderingar om vad räknas som hög höjd och hur mycket kan man räkna med att gå i höjdled per dag. 

Den generalla definitionen av hög höjd är

Hög höjd	2000 - 3000 möh
Mycket hög höjd	3000 - 5000 möh
Extremt hög höjd	>5000 möh

Värdena är ungefärliga, eftersom att en rad andra faktorer påverkar. En av dem är avstånd från ekvatorn. Ju längre från ekvatorn desto mindre lufttryck på en viss bestämd höjd. Berg som ligger på latituder långt från ekvatorn har alltså lägre relativt lufttryck och ger därför mer påtaglig påverkan på kroppen på samma höjd jämfört med berg närmare ekvatorn. 
Även årstiden inverkar: på vinterhalvåret är lufttrycket i allmänhet lägre än på sommarhalvåret. Dagsvädret påverkar naturligtvis också, lågtryck eller högtryck. 

Det är svårt att ange några generella riktlinjer för hur mycket höjd det är möjligt att gå upp per dag. Det beror delvis på de faktorer som nämnts ovan, men också på att människor reagerar så olika på samma höjd. Påfrestningen per meter ökar dessutom ju högre upp man kommer. Det är möjligt att avverka fler höjdmeter per dag i början på bestigningen jämfört med när man kommer upp på högre höjder. 

Det råd man kan ge är att vara uppmärksam på signaler från kroppen, att inte jämföra sig inte med sina expeditionskamrater, utan acceptera den egna kroppens förutsättningar och vidta åtgärder därefter.