Nyhet > 2017-03-02

Glaciärerna krymper i snabb takt

Glaciärerna i den svenska fjällvärlden blir allt mindre. Det syns tydligt i Lantmäteriets nya laserdata över fjällen.

Björn Olander, kartingenjör på Lantmäteriet.

Glaciärerna i den svenska fjällvärlden blir allt mindre. Det syns tydligt i Lantmäteriets nya laserdata över fjällen.
- Från den laserskanning vi gjort hittills kan vi se att många glaciärer minskat betydligt i storlek sedan 2008. Till exempel har Rágujiekna helt försvunnit från Sverige, säger Björn Olander, kartingenjör på Lantmäteriet.

På Lantmäteriet pågår just nu ett projekt för att kartlägga Sveriges glaciärer - från Helags i Härjedalen och Sylarna i södra Jämtland till de högalpina områdena i Norrbottensfjällen. Kartläggningen görs med hjälp av bilder från laserskanning med flygplan.

- I Kebnekaise-massivet har Rabots glaciär dragit sig tillbaka ungefär 80 meter och Siehtagasglaciären omkring 60 meter sedan 2008. Rágujiekna som tidigare bredde ut sig över gränsen mellan Norge och Sverige finns nu bara på den norska sidan, säger Björn Olander.

Terrängen kan förändras drastiskt när en glaciär krymper.

- Vi har till exempel sett att sjön vid Sveriges största glaciär, Sálajiegna, som tidigare dämdes upp av glaciärisen nu har fått nya utlopp. Vattenståndet i sjön har sjunkit med mer än sju meter och vattnet har tagit nya vägar, berättar Björn Olander.

Lättare skilja is från snö med laserbilder

Revideringar av glaciärernas utbredning gjordes i mitten av 80-talet och senast 2014 med hjälp av vanliga flygfoton. Den nya kartläggningen med laserskanning från flyg ger förbättrade möjligheter vad gäller exakthet.

- Laserbilderna gör fjällkartan ännu mer tillförlitlig och är bra underlag för exempelvis miljöforskare. Det är bland annat lättare att skilja snö från is och därmed se vad som verkligen är en glaciär, säger Björn Olander.

Aktuella fjällkartor finns på nätet

Resultatet av den nya kartläggningen från laserbilder kommer att synas i Lantmäteriets fjällkarta. Den som vill ha den senaste glaciärinformationen över Norrbottensfjällen på en tryckt papperskarta får vänta till 2020, då nästa tryckta upplaga över området utkommer igen. Men den digitala fjällkartan uppdateras med aktuell information allteftersom den samlas in och på Lantmäteriets webbplats finns en tjänst där man kan skriva ut sin egen karta.

Avulindh Publicerat 2017-03-02

Kategorier Aktivitet / Allmänt, Naturobjekt / Övrigt

Logga in för att kommentera

2017-03-02 18:23 Håkan Friberg: Sulitelmaområdet är i sanning ett "levande" område. Här ändras landskapet från år till år. Det är både skrämmande och fascinerande.
2017-03-03 08:28 hansnydahl: Köpte nyligen boken GLACIÄRER - Gnistrande smycken som ännu pryder våra svenska fjäll, på bokrea för 85 kr. Författaren Per Holmlund är professor i glaciologi vid Stockholms universitet. Boken har många bilder där glaciärernas tillbakagång illustreras. Man jämför med bilder tagna för mer än 100 år sedan och då inser man att inte många av de 250 svenska glaciärerna kommer att finnas kvar om ytterligare 100 år, om trenden står sig.
Jag har laddat ner Generalstabens karta från 1876 och där går Rágujiekna ända ner till Virihaure - så när som på några hundra meter. I norr går den fram till Rástesjávrásj. Och nu finns inget kvar i Sverige...
2017-03-06 20:56 fowwe: Att områden med glaciärer lever och förändras är fascinerande, och även naturligt. Men att framtida generationer (kanske) inte skulle kunna uppleva glaciärer i Sverige är nästan obegripligt. Visserligen var de borta i Sverige för ca 3500 år sedan men hur skulle vår fjällvärld vara utan dem? Hur kommer det att påverka upplevelsen av dem? Det känns skrämmande, som Håkan skriver.