
Lördagen den 23 januari bestämde vi oss för att åka långfärdsskridskor på Norrviken i Sollentuna.
Vi parkerade bilen på Norrvikens IP på Brunkebergsåsen i Sollentuna, precis som mängder med andra gjort. Här var det välorganiserat med ett par parkeringsvakter som visade oss vidare till lediga P-platser. Vi kom ut rätt sent eftersom vi tagit oss friheten att sova ut på lördagen......Helena fyllde år på fredagen och det blev rätt sent :)





Idag, söndagen den 17 januari, var det dags för årets första tur på Långfärdsskridskor. Vi tog bilen till Norra Edsviken som har en plogad bana som är 8,1 km lång. Eftersom detta var årets premiärtur så tyckte vi att sträckan verkade perfekt.
När vi vaknade var det -4 grader kallt med bra förutsättningarna för att få en härlig dag på isen. Snabbt kokades kaffe och matsäck fixades.
Vi parkerade bilen vid Sollentuna IP precis i kant med norra Edsviken.

Det blåste rätt bra när vi kom ut på Edsviken så hela första sträcken avverkades i rätt kraftig motvind.
Sollentuna Scoutkår hade korvförsäljning mitt på isen. De hade satt upp tre stora banderoller som fick fungera som vindskydd när vi intog vår lunch. Som du ser nedan var vi rätt många som sökte skydd från vinden när det var dags för lunch.

Vi åkte hela stäckan ner i viken där det går en extra slinga för dem som vill åka bort mot Ulriksdalsslott.

Turen tillbaka var bara ren njutning. Kraftig vind i ryggen gjorde att man inte behövde anstränga sig alls för att komma framåt.
Vi spelade in en liten film från vår tur på isen :)
Vill du se fler bilder från vår tur på isen så kan du titta in på vår hemsida www.traneving.se / Långfärdsskridskor / Edsviken Sollentuna.
/Thomas och Helena
Veckan på fjället var kall med en temperatur som pendlade mellan -12 och -19. Trots den låga temperaturen så blev det många åk i backarna och minst en tur per dag i längdspåren. Det var bara att packa på sig så mycket kläder som möjligt under jackan och skidbyxorna och linda in ansiktet med rånarluva, mössa och halsduk.
När det var dags för fotografering skulle man egentligen ha kunnat knökat ihop vilka människor som helst på fjället och tagit foto på. Man kände ändå inte igen någon eftersom alla var lika mumieinlindade. Det var bara att samla rätt antal människor och knäppa.
Till årets nyårsvecka hade vi bjudit med våra bästa vänner Mats och Gigi med familj. Sist familjerna åkte skidor tillsammans var 1999. Att det gått 10 år sedan sist märks väl mest på barnen som nu är tonåringar.
Sixten och Amanda 13,5 år gamla.
Våra tonåringar for iväg för sig själva hela veckan och vi vuxna fick faktiskt åka tillsammans hela tiden. Jätte skoj! Hela gänget samlades ihop kl. 14.30 på cafét i Ostbackarna. Då drack de vuxna Glühweine och barnen fick varmchoklad med vispgrädde. En tradition som varken unga eller gamla ville rucka en tum på. Sen var det bara att hinna med sista åket upp kl. 15.00 och bege sig mot stugan för ännu mer mys och umgänge.
Finns det något mer vackert och magiskt än att stå på verandan
och blicka ut över fjället och ner över dalen och se fyrverkerierna spraka på himlen.
Nytt för i år var alla ljuslyktor som sändes upp mot stjärnhimlen. De var nästan mer magiska än alla fyrverkerierna. Kan det ha varit en hälsning som sändes upp till någon avliden släkting??
/Helena och Thomas