Användarnamn: Örnsätrarn

Intressen: Fågelskådning, Friluftsmat, Vandring, Turskidåkning, Litteratur, Navigering, Paddling, Foto, Resor

Mer på profilsidan


Åter till Kvikkjokk - som pensionär

Nu kan jag inte vänta längre. Imorgon bitti bär det av genom Norrlands inland på E45, en resa som jag sett fram emot länge. Nu ska jag reka lite grand och göra några dagsutflykter i Änok och nedre Njoatsosvágge. Jag ska undersöka några punkter som diskuterats i Utsidans blogg om Njoatsosvágge. Att kunna sticka iväg på det här viset är en fördel med att vara pensionär.

Veckan före midsommar blir den riktiga turen av. Då åker min vandrarkompis Hans Pettersson, som blir pensionär 1 juni, och jag upp för att göra en 10-dagars tur i Sarek. Båda två åter till Sarek som pensionärer efter 40 år.

Senast jag besökte Kvikkjokk var vid månadsskiftet maj/juni 1978 och vi var på väg upp till Stora Sjöfallet för att göra en kanottur i Sjaunja. Vi gjorde en avstickare till Kvikkjokk för att kolla läget tidigt på säsongen. Nere i byn var det barmark men efter en liten promenad på Kungsleden blev snön knädjup.

Innan jag åker upp för den riktiga Sarekturen kommer jag att vara hemma några dagar. Jag kommer då att rapportera här i bloggen om jag får tid .

Logga in för att kommentera
Bli medlem
Glömt namn/lösen?
2015-05-29 12:17   fowwe
Detta låter väldigt spännande. Att sedan få en liten rapport vore suveränt. Lycka till med rekognosceringen!
 
2015-05-29 14:55   snurte
Lycka till! Ser också fram emot en rapport.
 
2015-05-30 21:50   dHANScan
Låter bra med den där inspektionstur innan det senare på juni går riktigt på gång.
Snöbilden är fantastisk och väldigt bra för att vara så gammalt.
Jag minns att i 2005 den 11 juni började snön så småningom redan efter Tingstallstenen (500 m höjd N om Kvikkjokk) och från ca 650 m höjd på Pårekstigen 12 juni fanns ganska mycket snö. Pårekvadet var vid den tiden inte specielt vadbar - jag hittade en annan väg
 

Läs mer i bloggen

I Sarek 50 år efter första gången.

Min kompis Hasse och jag gjorde vår första Sarekvandring i augusti 1968. Vi var då nyblivna studenter och det var vår första fjällvandring över huvud taget. De följande åren gjorde vi ett flertal Sarekvandringar. Därefter blev det ett uppehåll tills vi båda blev pensionärer. Då återupptog vi våra Sarekvandringar och har i några år planerat att göra en "jubileumsvandring" år 2018 för att fira att det var 50 år efter vår första. Ungefär tre veckor innan vår planerade vandring i augusti meddelade Hasse att han inte kunde följa med eftersom en familjemedlem drabbats av allvarlig sjukdom. Han skulle inte kunna glädjas åt turen och istället ha tankarna på annat håll. Vår tur skulle behöva skjutas på framtiden. Det var ett ledsamt besked och under en tid visste jag inte hur jag skulle göra. Skulle jag göra en tur ensam? Det skulle absolut inte bli detsamma när Hasse inte var med, men å andra sidan har jag gjort ett antal soloturer i Sarekområdet under senare år.

Nåväl, efter velande hit och dit bestämde jag mig för att åka upp till Kvikkjokk för att där bestämma om jag skulle vandra eller inte. Dit är det alltid roligt att komma.

En pensionärs problem i Pårek(2)

Dag 2, 19/6, fortsättning.

Jag låg alltså i vattnet efter att ha ramlat vid vadning av Boarekjåhkå vid Boarekjávrres östra ände. Jag låg på höger sida mellan stenar och bara mitt huvud och vänster axel låg över vattnet. Även ryggsäcken täcktes av vattnet. Höger knä gjorde rejält ont. Strax intill låg is kvar i gölarna så temperaturen i vattnet var därefter.

En pensionärs problem i Pårek(1)

Jag startade bilresan upp mot Kvikkjokk 14 juni. I år (2017) skulle den få ta 4 dagar istället för 2 som den brukar. Vanligtvis åker jag E45 upp genom Norrlands inland, den ger mig en så skön vildmarkskänsla och får mig att tänka på Canada. Men nu skulle jag göra en avstickare in till Gäddede, Stora Blåsjön, Ankarede, Stekenjokk och Fatmomakke. Där hade jag inte varit på 30 år och eftersom de gjort stort intryck på mig då så ville jag återse dem. På vägen upp mot Stekenjokk fick jag en försmak av hur sen våren var i de västra fjälltrakterna. Sjön Leipikvattnet på 468 m höjd var till hälften istäckt och när jag kom högre upp var det snö nästan överallt, bara i vissa sydlägen var det snöfritt. Det här fick mig att undra över hur det skulle bli att vandra i Sarek några dagar senare. Jag hade noga följt med i väder- och snörapporterna och visste att våren var sen i år, men också att det var stora skillnader mellan de västra och de östra delarna av fjällkedjan. Inte särskilt sent i öster, men mycket sent och mycket snö i väster. Jag skulle gå i de östra delarna så förhoppningsvis var det ganska snöfritt där.

Vid Stekenjokkvägen väster om Gelvenåhkoe.


Sova ute en natt i månaden

Anna och Anna har hittat det bästa ”lifehacket” någonsin – och upptäckt många naturreservat i sömnen.