Bloggar > Friluftskedjan -Din länk till naturen-

Friluftskedjan -Din länk till naturen-

Berättelser, tankar och betraktelser omkring friluftsliv, äventyr och natur...

På Isjakt i Stockholmsskärgård...

Solen jobbade på hårt för att bryta igenom den tunna molnhinnan uppe på himlen när jag svängde upp på parkeringen i Djursholm. På den röda stugan vid Värtans vatten stod det med stora bokstäver "Djursholm Scoutförening." Jag funderade på om det jag nu skulle göra räknades till friluftsliv. På 1930-talet gjorde det säkerligen så. 1930 var farkosten, som denna dag skulle föra mig ut på äventyr, byggd i Estland. Modellen kallas skeeter och har sin styrmed bak, detta försäkrade mig min Isjaktskapten och skeppare Ulf Torberger.

Ulf Gör i ordning Jakten för en härlig tur.

Äventyret för dagen var julklappen från min älskade Charlotte. Jag hade fått en upplevelsepresent i form av Isjaktsrace. Det satt långt inne att det överhuvudtaget blev av någon segling denna säsong. Barn med vattkoppor i omgångar och en allvarlig sjukdom i släkten hade gjort vårvintern dyster och oplanerbar. Mitt åk denna dag skulle visa sig bli det sista racet för säsongen sedan packade de ihop och stuvade undan Jakterna. Kvällen innan körningen ringde jag till Ulf för att höra om det var möjligt att åka kommande dag. När regnet stod som spön i backen utanför fönstret och termometern visade +6 grader var det inte alls säkert. Vi bestämde att vi skulle höras dagen efter, på morgonen, för att se om det skulle vara möjligt. Det blev mer än möjligt, det blev perfekta förhållanden.

En modell DN för en person och bakom den min tvåmanna Skeeter.

Ulf höll ett kort historieanförande innan han beordrade oss ombord. Isen som dagen innan hade haft en vattenhinna på en centimeter var nu blank och hård. Det blåste ordentligt. Isjakten, model 15, var en tvåmans jakt. Jag gled i den främre sittbrunnen baklänges. Ner med rumpan först, sedan lyfta benen över relingen. Ulf beskrev för mig att jag satt i så kallad "turistposition" dvs. med ryggen mot Ulf som satt bakom mig och styrde. I tävlingssammanhang satt den främre med ryggen mot färdriktningen och skötte skotning av segel, nu skötte Ulf allt från sin bakre plats.

Jag, min dotter Maja och Ulf strax innan start...

Backa i med rumpan sedan lyfta fötterna över relingen.

Vi styrde ut på Värtans isblanka yta. Jakten sköt fart så fort vinden fick sug i seglet. Accelerationen var enorm. Med vinden i ryggen ökade vi till närmare 100 km/h utan att blinka. Friktionen under medarna var lika med noll och det sjungande ljudet var obetalbart.

Kolla in filmen från racet här: http://www.youtube.com/watch?v=SHPDc4IiVPs

En intressant iaktagelse som jag gjort vad det beträffar friluftsliv och för den delen äventyr, är att varje sak har sitt eget ljud. Jag inser mer och mer hur viktig hörseln är för mitt upplevande av aktiviteter. Ett flugspö och vakande fisk låter på ett sätt, långfärdsskridskor på ett annat. Att sitta i skidliften är ytterligare något som ger ett typiskt ljud som får mig att känna en viss känsla, ljudet av däck från cykeln på asfalt är totalt annorlunda. Gemensamt för dessa välkända ljud är att de ger mig välbehag. Ett ljud som jag verkligen kan tänka mig att man får rysningar av är ljudet av att åka ISJAKT. När jag satt i jakten denna dag, och vi flög fram över isen i närmare 100 km/h, tänkte jag på ljudet som dök upp. Det var ett skarpt ljud som kunde liknas vid långfärdsskridsko men mycket mer bestämt samtidigt sjöng det som ett tåg som färdades fort på sitt metallspår. Addera till detta, ljudet av segelduk som rasslar i vindögat... En njutning.

Med Ulf vid ratten kändes allt som en nöjessegling. Jag skrattade lite åt Ulf. Han såg ut som hämtade ur en 30-tals film där han satt bakom sin stora ratt med glasögon och hjälm. Med vant handgrepp rattade han oss runt bland öar och kobbar. Mindre Jakter seglade med oss och tyvärr FÖRBI oss. Det fantastiska vädret hade lockat ett stort antal pimpelfiskare ut på isarna. Dessa passerade vi med oerhört hög hastighet. Efter 20 minuter var det dags för vila och fika innan en andra tur skulle köras.

Friktionsfritt i 100 km/h...

Glad åkare med 30-tals chauffören...

Som sagt racerförare ULF model 30-tal...

Jätteratt i plyfa

När vi kom tillbaks efter första rundan var det fler som sjösatt sina Jakter och dessa stod samlade vi båtbryggan.
Under rasten fikade jag med min familj. sedan var det dax att studera Jakten mer ingående. Blocken som repen löpte genom var vackra. De var orginal från 30-talet berättade Ulf.

Jaktamling vid bryggan.

Snygga block från 30-talet.

Block och ratt...

När det så var dags för runda två satte jag mig åt motsatt håll till att börja med dvs. med ryggen mot färdriktningen. Det visade sig dock att det var roligare att sitta med nosen framåt då man inte hade någon uppgift att sköta i Jakten, jag vände mig om efter ett par minuter.

Motsatt åkriktning, inte lika roligt.

Solen sken, vinden friskade i även denna runda, Vindsnöret stod rätt mot åkriktningen. Ö efter ö passerades med overklig fart. Isen hade börjat ge me sig något och på vissa ställen var det lite sörja. Det sprutade från medarna när vi passerade gensom dessa områden.

Vindsnöre och öar i full fart.

Skrikande sol i hög fart.

Lika snabbt som färden gått på isen var det slut på det roliga. Vi gled sakta in de sista metrarna fram till avstigningsplatsen Där stod min familj och väntade. Barnen ville också prova att sitta i jakten och det var inga problem. Charlotte växlade ett par ord med Ulf samtidigt som jag förklarade hur nöjd jag var med min upplevelse. Ulf påpekade att det inte är många i Sverige som upplevt dessa perfekta förhållanden på en isjaktstur. Jag log med hela kroppen. Efter det obligatoriska handskakningarna riggade Ulf av Jakten för säsongen. Jag kunde bara tacka gudarna för att vi han uppleva detta fantastiska färdmedel denna säsong... Och Charlotte, TACK JAG ÄLSKAR DIG!

Charlotte och Ulf pratar, barnen testkör Jakten

Maja vis rodret, Greta skotar hem...

Jag med mina barn efter den fantastiska turen, bakom riggas Jakten av för säsongsvila... vilket magiskt väder!

Maja avslutar med lite kättring....

Ca 400 kr kostar en timmes körning och det var väl investerade pengar. Jag skulle lätt göra om det, en underbar känsla.

Tack för att du läste detta och hoppas du ser på filmen:

LÄNK till FILM HÄR:

http://www.youtube.com/watch?v=SHPDc4IiVPs

Ut och hitta på äventyr i vår

Joakim

Postat 2012-03-26 06:48 | Permalink | Kommentarer (3) | Kommentera

EN KÄRLEKSHISTORIA...

Det gäller att försöka få sina barn intresserade av det man själv tycker om... För mig som älskar fiske efter ädelfisk har bearbetningen börjat...

Greta 1.5 år får studera Rödingars beteenden, på så sätt lär hon sig hur de fungerar och förhoppningsvis kommer hon att kunna fånga många av dessa skönheter :-)

Skämt och sido, ett fantastiskt ställe att se hur tex RÖDINGEN beter sig är just på Aquaria i Stockholm. Jag kan stå länge, länge och betrakta hur fiskarna rör sig, hur de bevakar sina platser och se hur de bökar i botten för att finna föda... Mycket lärorikt...

KOLLA IN DENNA KÄRLKSFÖRKLARING där Greta gör allt för att visa vem som bestämmer...

Skitfiske på er!!!

Joakim

Postat 2012-03-10 19:40 | Permalink | Kommentarer (1) | Kommentera

"MR Näver", "Miss Näver" och "Vass is das"... Näver och vass de nya materialen...

Ordet entomologi - läran om insekterna - kommer från grekiskans entomos som betyder "skuren i bitar"

Nu är det den tid på säsongen då många fiskevänner sätter sig vid sina bindstäd och skapar sig säsongens läckerbitar. Det binds flugor till kors och tvärs... en av de mest imiterade insekterna är Nattsländan. På en fluga konstruerad för att efterlikna en en "nattens riddare" hugger öringar och harrar hej vilt.

Det finns en uppsjö flugmönster som ska efterlikna detta flygfä och många fiskar riktigt bra. Europea 12 är en klassiker, Åbosländan är en annan (en bild finns längst ner i texten). Just åbosländan är en fluga som har en kropp av kork för att flyta ordentligt och denna stod modell för mig när jag skapade mina tre förmodade "fiskfångaremonster" dessa döpte jag lite Göteborgsvitsigt...

Vass is das

Miss Näver

Mr Näver

När jag var ute på en promenad för ett par dagar sedan i naturen, gick jag och tänkte på den kommande säsongens fiske. Jag satte mig ner vid en strandkant och fick syn på all vass som spolats upp på stranden. Torkad vass flyter väldigt bra, tänkte jag och fick en idé, Jag gick fram till en vasspinne och bröt av en bit. Den delade sig i flera små bitar och jag fick en som såg ut som en liten vinge. Jag bestämde mig för att ta med ett vasstrå hem för att testa om det gick att binda några flugor av det. Första flugan gag konstuerade fick arbetsnamnet "Vass is das" På en krok stl- 10 sitter en foamkropp lindad, ovanpå den ligger två tunna vassbitar limmade omlott med superlim. Hacklet på flugan är ett rött tupphackel. Vingarna är skurna i bakkanten (se bild). Flugan ligger bra i vattnet och det skall bli spännande att se om fiskarna undrar vad det är som flyter omkring på vattenytan (som det tyska namnet vill påvisa, Was is das)

"Vass is das" har sett dagens ljus och väntar på att provas i skarpt läge...

Vassvingar formar ett V yttervingarna klippta...

Ovanifrån en V... vacker profil...

Foamkroppen och vingarna underifrån...

När jag ett par dagar senare åter var ute och vandrade i naturen kände jag inspirationen flöda. Vassflugan som jag skapat hade blivit så bra och den flöt så snyggt i vattnet att jag ville prova att konsturera andra saker. Vingar går att skapa på en massa olika sätt. Efter att ha googlat runt på internet insåg jag att ingen fluga var kostruerad av ett material som vi i Sverige har i obegränsad mängd, BJÖRKNÄVER. Nävern används för att isolera gamla tak, man gör skor av det osv.

- Varför finns det inga flugor av näver, tänkte jag och gjorde två varianter.

En fluga bev försedd med vinge av lite tjockare nävermaterial och en där jag skiktat nävern tunt och band på en mindre krok. Den tjockare nävern med liten V form bak, vilket i min värld liknar en manlig frack i viss mån... det fick bli en "Mr Näver" och den andra med rak vingebakkant vilket liknar en klänning eller ljol... det blev en "Miss Näver". Skillnaden på de två är att Mr Näver är bunden på en krok stl. 10 och miss Näver på en krok stl. 12 (lite mindre)

Mr Näver med foamkroppen nävervinge och rött tupphackel..