I tisdagens Nerikes Allehanda (15/9) fanns en artikel om en tänd kolmila strax norr om Lindesberg. På en av bilderna som kompletterade artikeln skymtade en kolarkoja i bakgrunden. Alltså åkte jag och Livskamraten dit denna helg.

Kojan och milan ligger vid Hällabacken, strax norr om  Fornaboda travbana. Kojan är ovanligt fräsch och lockade verkligen till övernattning.

Den var mycket välutrustad med bland annat en liten järnkamin. Två personer kan sova bekvämt.

Utanför kojan - på andra sidan skogsvägen - finns en eldstad med grillgaller och fina sittplatser runt.

Bredvid kojan finns också ett timrat bord med fasta bänkar och tak över.

Strax bakom kojan finns dessutom ett dass. 

Här finns till och med rinnande vatten ur en slang från en källa en bit där ifrån. 

Inte långt ifrån milan finns ett botaniskt minnesmärke markerat på kartan. Det är en plats som jag länge funderat på att besöka, men det har inte blivit av - förrän nu.

Platsen har det lockande namnet Lucifers kyrka och består av ett tätt, runt  gransnår som är öppet i mitten.

Det har uppstått genom att en gran förökat sig vegetativt, genom att grenar som legat mot marken har slagit rot. Det har sedan vuxit upp en tät ring med granar runt moderträdet.

Detta träd har sedan dött och multnat ner. På detta sätt har ett rum bildats inuti dungen. Granarna är knotiga och vridna och skapar en suggestiv stämning.

Moderträdet har antingen varit genetiskt avvikande eller möjligen toppknäckt.

Liknande "grankyrkor" är betydligt vanligare i fjällnära skog där det hårda klimatet förhindrar frösättning och gynnar vegetativ förökning.

Ryktet säger att denna plats är en mötesplats för häxorna där de bolade med djävulen i påsktid.

Tyvärr har några nötter rivit ner resterna av moderträdet, brutit torra grenar på träden runt om och eldat i mitten av rummet, kanske i samband med att de haft ockulta lekar för sig.

Lite röd färg på stammarna och skelettdelar av djur vittnar om detta. 

På vägen till och från Lucifers kyrka hittade vi en liten magisk sjö med stup på ena sidan.

Marken på andra sidan sjön bestod av stenskärvor under mossan. Antagligen är det fråga om ett brott av något slag.

Eftersom jag inte hittat något namn på denna sjö tar jag mig friheten att döpa den till Lucifers grav...

Positioneringen gäller kolarkojan.