Majjens blogg

Stor vindskyddshelg

Kristihimmelsfärdshelgen ägnade jag och Livskamraten till att dokumentera vindskydd, kolarkojor och fiskestugor i trakten av Hällefors och längs Svartälven. Ytterligare 43 tänkbara övernattningsställen är "upptäckta". Av dessa var 40 planerade. 3 hittade vi av en slump. Ett av dessa låg utanför Risfors, bara ett par km innan vi kom fram till vårt övernattningsvindskydd. Antagligen är det någon sorts jaktkoja.

Inuti fanns bänkar och en eldstad.

Själva övernattade vi i vindskyddet vid Risforsberget som ligger vid Svartälven.

Bara en kort stund efter vår ankomst blåste det in ett busväder. Vi kurade inne i vindskyddet medan det drog över.

När regnet passerat tände vi en mysbrasa.

Vid varje tur ut i naturen följer 60-årspresenten med.

Än så länge har jag besökt och dokumenterat 293 vindskydd, rastskydd, kolarkojor, eldpallkojor, fågeltorn, jaktkojor etc. Alla dessa är dock inte att räkna som övernattningsmöjligheter. Vad jag ska göra med all denna information har jag ännu inte bestämt, men om ni har planer på friluftsliv i mina trakter så kan ni alltid höra av er.

Ut och njut!

(Positioneringen gäller vår övernattningsplats.)

Vindskydd runt Karlskoga

Idag fick jag ett meddelande på Utsidan. Det var Mats Högman som läst att jag dokumenterar vindskydd i Örebro län. Han undrade nu om jag känner till något vindskydd i trakten av Karlskoga.

Generellt kan man nog säga att det är ganska ont om övernattningsbara vindskydd i trakten. De vandringsleder som finns i närheten erbjuder främst rastskydd - inte övernattningsmöjligheter.

Lunedsleden nordväst om Karlskoga som börjar i Lunedet och slutar vid Odlingen i Karlskogas utkant passerar Paddtjärn. Vindskyddet är ensamt i sitt slag, både vackert och välbyggt, men inte lämpligt för övernattning.

Paddtjärn

Angsjöleden och Tio sjöars led startar ungefär vid Valåsen och slutar egentligen vid Svinsjön, men det finns en anslutningsled som går vidare och ansluter ungefär mitt på Bergslagsledens tolfte etapp. Här passerar man rastskydd vid Angsjön, Långtjärn och Norrgryten. Några hundra meter SO rastskyddet vid Norrgryten finns en kolarkoja där två personer kan övernatta, men miljön runt om är inte speciellt inbjudande.

När man kommit fram till Svinsjön så är man inne i Kilsbergens ädelfiskområde. Här finns ju ett stort antal fiskesjöar och flera av dem har vindskydd. Visst kan man övernatta i några av dem, men man får räkna med att trängseln är ganska stor.

Om man däremot följer anslutningsleden mot Bergslagsleden så passerar man ett helt OK vindskydd vid Storsjön, men då är man å andra sidan ganska nära de ännu mer inbjudande vindskydden vid Lillsjön och Lillsjöbäcken längs Bergslagsleden.

Vindskyddet vid Storsjön

Ett annorlunda och mycket trevligt vindskydd ligger längs vägen som går öster om sjön Ölen. Cirka 1  km S sjöns nordspets hittar man Ett-rum-och-kök vid Rönningsvik. Här kan möjligen 2 personer övernatta. Nackdelen är att det ligger precis vid vägen. Här startar ett stigsystem som leder in i Örgivsområdet - ett mycket vackert Tiveden i miniatyr.

Vindskyddet vid Rönningsvik

Strax väster om Degerfors ligger sjön Gryten. Runt sjön går en stig (handikappanpassad fram till första skyddet) som passerar 3 skydd. Det första är ett rastskydd, men de båda övriga är övernattningsbara. Det som ligger längst västerut ligger skyddat inne i skogen.

Grytens västliga vindskydd

Det som ligger på norra sidan är placerat på en udde och mycket vindkänsligt. Det gav också ett ganska slitet intryck. 

Grytens nordliga vindskydd

Vid bilparkeringen ovanför naturreservatet Torkesviken finns ett rejält vindskydd. Läget talar väl emot en övernattning.

Jag har sparat det bästa till sist. Om man tar väg 205 norrut från Karlskoga så kommer man - efter drygt 2 ½ mil, strax söder om Loka - till skyltar som visar in mot naturreservatet Murstensdalen. Här finns några slingor som passerar två olika vindskydd - båda mycket inbjudande. Jag har varit där och gjort ett blogginlägg om det. Det finns här.   

Ha det gott där ute!

Positioneringen gäller det trevliga vindskyddet vid Rönningsvik.

Fisketur i Arjeplog 9: Slutet

Det kan väl redan nu avslöjas: Det blev ingen fisk. (Jesper får tro vad han vill.) Sedan vi kommit ner i björlskogen hade mitt fiskeintresse bedarrat rejält. Intresset för växter och fåglar tog överhanden. Men Vandringskompis T höll ut. Han försökte i det längsta, främst med flugfuskandet.

Vi tog stigen söderut, över Bänoklippo. Där hittade vi en vacker skapelse.

 

Detta är utedasset vid Bänoklippo!

 

Från Bänoklippo och vidare söderut hade vi (nåja, jag) en del häftiga fågelmöten. Vi skrämde upp en tjädertupp, vi vandrade rakt igenom en stor flock av först bergfink och strax därefter gråsiskor. Det som sticker ut mest var förstås ändå de fyra småspovar som vi uppenbarligen irriterade. De turades om att följa oss, sätta sig i trädtoppar och varna ljudligt.

 

Småspov

 

Framme vid Silvervägen klev vi bara över asfalten för att göra ett sista flugförsök i Tjaktjaurälven. Jag ägnade den mesta tiden åt en ganska intensiv växtlighet. Denna fjällkvanne var det fler än jag som var intresserad av.

.

 

 Fjällkvanne

.

.

Sedan även Tommy (det är ju SÅ han heter!) gett upp, återvände vi till Silvervägen. Vad göra nu? Vi hade ju en natt kvar innan det var dags att återvända till Närke.

.

.

.

Silvervägen

.

.

.

Vi tog asfalten mot sydost för att se om vi kunde hitta någon inbjudande tältplats. Och det gjorde vi verkligen. En liten udde stack ut i Vuoggatjålmjavrre och erbjöd en underbar övernattningsplats. Natten igenom underhöll smålommen med alla sina olika läten. Effektfullt!

.

.

.

Vuoggatjålmjavrre

.

.

.

Nästa dag förflyttade vi oss bara dryga kilometern till anläggningen vid Polcirkeln, där vi visste att bussen skulle stanna.

Där hittade jag ett faktablad om fiske i Arjeplogsfjällen. På första sidan(!) stod ungefär:

.

"Det är inte enbart tur om man får fisk eller ej, men alla vet hur vädret kan påverka, speciellt om det är nordan på kalfjället." YES!!!

.

(Positioneringen gäller förstås tältplatsen.)

.

.

Jag har svårt att gissa hur ni "riktiga" fjällfiskare reagerar på min text. Jag förstår ju att allt inte går att skylla på kalfjäll och nordanvind. Kan inte någon/några ge mig lite råd – här i bloggen, i gästboken eller via meddelanden. Trots mina misslyckanden tänker jag inte ge upp. SÅ jäkla mycket extra vikt handlar det ju inte om, så fiskeprylarna kommer att följa med även på vandringar som inte är uttalade fisketurer.

 

Några frågor:

1) Flätlina kontra nylonlina?

2) Vilka olika drag ska jag satsa på? Skeddrag? Spinnare? Fuskflugande?

 

Fisketur i Arjeplog 8: Visste- och Seldutvagge

 Regn på morgonen. Intensivt strilande.

Vi dröjde oss kvar. Inte förrän klockan 12 kom vi iväg.

 

Nordan blåste fortfarande...

 

Enkel jokkpassage vid renvaktarstugan.

 

 

Ganska snart blev det svårare att komma åt vattnet. Dessa tre fall - ca 2 m höga - syns längst upp i inledningen på filmen nedan.

http://www.youtube.com/watch?v=ThZ71t-qp8I

 

...och nu insåg vi att det var slutfiskat... åtminstone det lagliga fisket...

 

Lunchbestyr

 

Snart nog kom vi ner i björkskogen - bitvis ganska jobbig - och i och med att vi lämnade Visstevagge och kom ner i Seldutvagge så hade vi inte längre något giltigt fiskekort. Här nere gäller inte Arjeplogskortet. Jo - jag vet - för flugfiske längre uppströms...

 

Besviken? Tjaaa...

 

Nästa tältplats låg precis nedanför bron över Seldutjåhkå. Mäktigt men knappast tyst...

 

(Positioneringen gäller tältplatsen.)

Fisketur i Arjeplog 6: Tjåresjavrre & övre delen av Visstevagge

Midnatt vid Tjåresjavrre

 

Tjåresjavrre är en ganska stor sjö. Sedan vi packat ihop vår utrustning fortsatte vi söderut längs den östra stranden och stannade med jämna mellanrum för att prova fiskelyckan.

Då fastnade en spinnare.

 

Trots att vinden var fortsatt kall och nordlig och trots att regnmolnen hopade sig runt om och trots att vi förlorat två drag så var vi inte speciellt oroliga.

- Det är klart att vi får fisk...   ... så småningom...

I brist på fiskelycka njöt vi av naturen. Dessa bilder från trakten av Tåresjavrre ger intrycket av svårgången terräng. Så var det inte, men där fanns gott om intressanta stenformationer.

 

Utsikt över Tåresjavrre

 

Sedan vi lämnat Tåresjavrre svängde vi mot SO och fångades då upp av jokken från sjö 1111. Detta vatten - Bävkkuljåhkå - följde vi sedan under de följande dagarna.

I den lilla sjön närmast öster sjö 970 (1 km S Tåresjavrre) såg vi vår första fisk! Jag hade kastat ut med skeddrag, och så fort jag började veva kände jag motstånd. Nu jäklar! När draget närmade sig såg jag tydligt att där satt en fisk på kroken... men... när det kom ännu närmare syntes det att motståndet berodde på att kroken fastnat runt linan, och öringen - för en sådan var det! - simmade efter av ren nyfikenhet.

Här stannade vi länge. Nu visste vi att det fanns fisk.

Och här fastnade - och försvann - spinnare nummer två. Kvar fanns nu ett skeddrag samt våra "fuskflugfiskeföremål".

 

Alla vackra stenformationer och allt vackert vatten gjorde att vi inte tappade sugen. Vandarkompis T såg fram emot att använda flugorna lite mer istället.

 

Här porlar en jokk fram - rakt ur underjorden.

 

Vi fortsatte att fiska oss fram till sjön 906 - 2 km OSO Tjåresjavrre. Vi hade kanske inte tänkt slå läger redan här, men det gick helt enkelt inte att motstå.

 

Detta var vandringens trevligaste tältplats. I en omgivning av stora stenblock rann en liten bäck runt en alldeles plan jordplätt, för att sedan kasta sig ner i djupet och helt enkelt försvinna. På morgonen kom vi på att om vi flyttat tältet drygt en meter "hitåt" så hade vi haft rinnande vatten i absiden.

 

På kvällen badade vi och njöt av att vädret åter var vackert. Om bara den där nordan ville mojna...

 

(Positioneringen gäller - som vanligt - tältplatsen.)