Glidartur i Jämtland/Norge 3

Denna morgon vid Storerikvollen anar vi lite sikt. Molntaket har lyft en aning och också tunnats ut. När vi blickar över sjön skönjer vi Sylarnas resning borta till vänster. Det gör att vi bestämmer oss direkt: Idag följer vi inga leder. Idag vill vi uppleva lite ensamhet.

Efter frukost och iordningställande av lunchpaket, var vi bland de första att komma iväg. Vi letade oss ner för slänten mot Essandsjöen och fortsatte mot sydost över sjöns is. Vi hade ett fantastiskt glid över sjön. När vi så småningom närmade oss andra stranden svängde vi mot söder. Ibland åkte vi på sjön och ibland letade vi oss upp bland fjällbjörkarna.

Vi stötte på helt färska järvspår som gick i motsatt riktning. Ingen skymt av järven dock. Vi följde spåren någon kilometer och kom då till en "grotta" i strandbrinken där järven övernattat. Sedan vi passerat grottan var spåren aningen igenblåsta.

Utsikten mot Sylarna var stundtals mycket intagande. Molnen klängde runt topparna, vilket gjorde det svårt att avgöra vad som var berg och vad som var moln. Tavlan ändrade skepnad oavbrutet.

 

Bilderna vinner en hel del på att förstoras.

 

 

Sedan vi passerat ön Esna letade vi oss upp på land. Det hade börjat blåsa motvind ganska rejält och vi tänkte oss att det skulle vara lite mer lä på land. Nu visade det sig att det var ganska svåråkt i lössnön. Då bestämde vi oss för att ta oss längre österut och leta upp leden. Att ta sig österut innebar också en hel del stigningar, upp dit björkskogen glesnade. Där hade snön blåst bort så att bara en hård och sluttnade skare var vårt underlag. Besvärligt! Till slut stötte vi dessutom på branta och mycket besvärliga klippstup i vår väg. Vi blev minst sagt förvånade, för detta gick inte att utläsa av kartan.

Det var bara att inse faktum: Ner till sjön igen.

Vi följde nu stranden tills vi fick syn på vimpeln vid Nedalshyttan. Väl framme vid hyttan blev vi rejält utskällda. Där fanns inte mindre än tio hundspann!

 

 

Här hade vi tur igen. Kvinnan som tog emot oss tyckte inte att vi skulle behöva sova tillsammans med alla ungdomar (som kommit från den närbelägna P-platsen) utan erbjöd oss ett tvåbäddsrum i personalstugan.

Middagen bestod av öring och sviskongröt till efterrätt. Öringen var underbar...

(Logga in för att skriva en kommentar)

2010-04-13 18:34   annakari

Lydde rådet att förstora och japp, det stämmer. Riktigt fina bilder. Ser nästan svartvita ut.
 

Svar 2010-04-13 18:48   Håkan Friberg

Ja, det är en bra beskrivning. Hela tillvaron var mer eller mindre svart-vit.
 

2010-04-14 10:29   Traneving

Vad skönt att få sova i personalstugan och slippa skräniga tonåringar. Vilken härlig tur ni verkar haft.
 

2010-04-14 17:38   Vonsan

Sviskongröt??
Jajamän allt skall provas.
Fina bilder och trevlig berättelse.
Väntar på fortsättningen..
 

2010-04-14 22:35   Öhrnell

Vilka nationalromantiskt Doréeska bilder! Jag såg liknande scenerier i Idre för några veckor sedan, men då var kameran inte med. Snällt av tanten att låta er få ett mer privat rum. Det kanske var värt lite sviskongröt? (Nu blev jag av någon anledning jättesugen på blåbärsgröt. Hm. Undrar om det finns blåbär kvar i frysen...)
 

2010-04-18 20:58   Wolf25

Fantastiska fotografier
 

» Visa även betygsättningar utan kommentar