Bilder

I snigelns spår till gömda marker.

Tälttur mellan Nikka och Abisko.En långsam, eftertänksam vandring med öppna sinnen. Till dels orösat, men noga anpassat till förmåga. Återseendets glädje men även vemod. Att förstå att de som då tillhörde äldre generationen är borta och att nu är det jag själv som tillhör äldre generationen. Ett mannaminne är kort i det stora hela. På denna korta tid har jag sett glaciärerna krympa och björkskogen i Abisko växa. Tid och två "måsten" är allt vi har. De ena är att vi måste välja. Stort tack till min grabb som fick mig att vandra igen.

(Logga in för att skriva en kommentar)